20 april 2022

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Läser en krönika i Sydsvenskan av Anne-Marie Pålsson. Hon är docent i nationalekonomi och har precis överlämnat en utredning till Lärarnas riksförbund om hur aktiebolagen kan fasas ut från skolan. Det innebär att hon borde vara rätt påläst om regelverken kring friskolor. Så här skriver hon bland annat i sin krönika. Jag kommenterar punkt för punkt.

”Den fria etableringen manifesterar sig i en rätt för var och en som så önskar att starta en friskola – förutsatt att vederbörande uppfyller Skolinspektionens relativt lågt ställda krav,

Kommentar: Under perioden 2019 -2022 fick ca varannan avslag. För att se hur det sett ut under en längre period se s 11 i Fakta om friskolor. Denna artikel i Dagens Samhälle illustrerar nålsögat väl.

  • rätt att placera skolan var som helst,

Kommentar: Det stämmer inte. Det måste tex vara i en lokal som är godkänd för skolverksamhet. Kommunen kan stoppa etablering via sitt planmonopol. Se ESO-rapporten När skolan själv får välja – en ESO-rapport om friskolornas etableringsmönster. Sökande måste välja kommun redan från start. Det går inte att byta kommun under ansökans gång, utan i så fall måste en ny ansökan ske. Inte heller får man flytta skolan till en annan kommun. De lokalerna som väljs måste ha tillgång till de speciallokaler som krävs för vissa ämnen, t.ex. idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, slöjd, kemi med flera lokaler.

  • rätt att ta emot så många elever som önskas,

Kommentar: Nej det är inte helt korrekt. En skola får ta emot så många elever som ryms i lokalerna, men sant att skolan bara får ta emot elever i de årskurser eller program som Skolinspektionen bestämt och som kommunen yttrat sig över inför ansökan. Men det finns ingen begränsning från Skolinspektionen i antalet elever, däremot begränsar lokalerna. Skulle skolan vilja bygga ut lokalerna på plats, går det att ta emot fler elever. Men om sådan plats inte finns precis i anslutning till skolan, tvingas skolan i så fall att ansöka om godkännande hos Skolinspektionen för en helt ny skola om man vill utöka, se länk ovan till Skolinspektionen.

  • rätt att lägga ner skolan när som helst,

Kommentar: Det är korrekt men det har också kommunen. Skolinspektionen kan också besluta om att dra skolans tillstånd vilket i praktiken är en nedläggning.

rätt att sälja den till vem som helst,

Kommentar: Rätt att sälja ja men den nya ägaren måste klara den Ägar- och ledningsprövning som skolinspektionen genomför. Tillståndet att driva skola följer inte med automatik med till en ny ägare. I vissa fall kan det också handla om en helt ny ansökan för samma skola, t.ex. om det krävs en ändring av driftsform. Det kan exempelvis vara tvunget när någon vill ta över en skola som drivs av en ekonomisk förening eller stiftelse.

  • rätt att bedriva den i valfri verksamhetsform

Kommentar: det är korrekt.

  • Friskolorna har vidare rätt att få betalt i förväg

Kommentar: Tvärtom, flertalet kommuner betalar i efterskott. Det som är reglerat är att skolan har rätt att få 1/12 av den totala skolpengen per månad, om inte kommunen och skolan kommit överens om annat (vilket också förekommer, t.ex. terminsvis eller för annan period). När kommunerna betalar ut skolpengen skiljer sig från kommun till kommun. Det är inte korrekt att påstå att det är en rättighet att få betalt i förväg.

  • rätt att ta ut obegränsad vinst

Kommentar: Skolinspektionen granskar friskolornas ekonomi så inte heller detta är ett korrekt påstående. 2017 gjorde Skolinspektionen denna intressanta rapport om friskolornas ekonomi.

  • rätt att slippa insyn,

Kommentar: Helt fel. Skolinspektionen granskar både friskolornas ekonomi och verksamhet mycket noggrant och kommunerna har också rätt till insyn. Skolinspektionens nyligen genomföra webbinarium illustrerar väl vilken möjlighet de har till insyn.

  • rätt att slippa redovisa hur de ekonomiska medlen används,

KommentarDet är inte korrekt. När en skola granskas av Skolinspektionen frågar de också efter budgeteringen för olika kostnadsposter såsom t.ex. elevhälsa eller läromedel. Om skolan inte fördelar ungefär samma belopp till sin elevhälsa som riksgenomsnittet, kommer skolan att få förklara sig för Skolinspektionen varför man budgeterat som man gjort. I övrigt se föregående kommentar.

  • rätt att undgå kvalitetsgranskning.

Kommentar: Helt fel. Skolinspektionen har rätt att granska alla friskolor och gör det också oftare än kommunala skolor. Därtill kräver skollagen att alla skolor har ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete, både på enhetsnivå och på huvudmannanivå, 4 kap 3-4 §§ skollagen. Därtill ska också alla skolhuvudmän delta i nationella kvalitetsuppföljningar och granskningar, 26 kap. skollagen.

  • Betygen sätts av skolorna själva.

Kommentar: Det är korrekt. Betygen sätts av legitimerade lärare i både kommunala och fristående skolor. Det är läraren som har suverän rätt att sätta betyg och varken rektor eller huvudmän kan ändra betygssättningen, oavsett huvudman. En granskning sker dock av såväl Skolinspektionen som Skolverket för att säkerställa att avvikelserna mellan resultaten på de nationella proven och betygen inte är för stora.

  • Några ekonomiska garantier för verksamheten behöver inte lämnas.

Kommentar: Se ovan om granskningen av ekonomin vid tillstånd och löpande tillsyn.

  • Den myndighet som ska övervaka friskolorna och se till så att de följer skollagen är tandlös

Kommentar: 2021 stängde Skolinspektionen 9 friskolor. Ett stort antal ansökningar om tillstånd fick avslag.

Retorisk sett intressant upplägg med en rad av påstådda rättigheter – men som synes är det mesta helt fel. Så långt kommentarer till Anne-Marie Pålssons krönika. Behöver jag påpeka att det finns mängder av faktafel i debatten om friskolorna. Men jag måste erkänna att detta exempel förvånar mig verkligen. Hon borde veta bättre.

Årsrapporten från Skolinspektionen är för övrigt en intressant läsning. Särskilt om man beaktar att 85 procent av alla elever går i kommunala skolor. Man skulle kunna tänka sig att skriva en rättighetslista för de kommunala skolorna. Det vore relevant, tex  att man har rätt att år ut och år in prestera dåligt utan att det händer något…

/

 

Nej, Magdalena Andersson, koncernerna har inte makten

19 april 2024

Det är föräldrar och elever som sitter på den. På torsdagen gjorde Magdalena Andersson (S) ett utspel där partiet krävde

Nu kommer ett förslag om Insynslag

17 april 2024

Imorgon torsdag ska enligt uppgift i media, utredaren Ulrika Geijer överlämna Slutbetänkande av Skolinformationsutredningen till skolminister Lotta Edholm. Utredningen har

Vi anmäler Göteborgs kommun till Skolinspektionen

16 april 2024

Jag har tidigare skrivit om det uppseendeväckande beslut som Grundskolenämnden i Göteborg tog i slutet av mars 2024. Ett beslut

Skolkommunalrådet ägnar sig åt lagtrots – det är inte okej

08 april 2024

Det socialdemokratiska skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka tycker inte om skollagen, och hon tycker inte om det fria skolvalet.