21 februari 2022

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Den senaste veckan har det duggat tätt med förslag från skolministern. Ett av dem är att kö inte ska vara tillåtet som urval till plats i en friskola, ett annat är att närhetsprincipen ska gälla för urval till kommunala skolor. Det innebär att de familjer som vill ha en plats i en friskola få hoppas på tur i lottningen medan en familj som vill att deras barn ska få en plats i en populär kommunal skola kan köpa sig en plats genom att köpa en bostad nära den skolan.

Ministern vill att det också ska bli en bättre blandning av eleverna avseende elevernas bakgrund. Det ska skolhuvudmännen och rektorerna se till. Den idealblandning som skolorna ska sträva mot är hur blandningen av kommuninvånarnas bakgrund ser ut i hela kommunen. När oppositionen hävdar att detta innebär att ministern förespråkar bussning av elever så slår hon ifrån sig och säger att så är det inte alls. Men så här står det i det förslag som hon har undertecknat:

”Geografiskt baserat urval kan då användas på ett sådant sätt att elever boende i ett visst område ges förtur till skolplacering vid en viss skolenhet. Som Lärarförbundet lyfter fram kan geografiskt baserat urval t.ex. användas där det finns en skolskjutslösning från ett geografiskt område till en skola.”

Sidan 66 i Lagrådsremissen

När det sedan gäller frågan om allsidig social sammansättning i stort – så beskrivs ansvaret som skolhuvudmännen har, kommunala såväl som fristående, på följande sätt i lagrådsremissen på s 42.

”Syftet med förslaget är att åstadkomma en ökad blandning av elever med olika socioekonomisk bakgrund. Som angetts ovan innebär segregation koncentrationer av människor med liknande bakgrund. Huvudmännens skyldighet att vidta åtgärder för att öka den allsidiga sociala sammansättningen torde inträda i de fall då en övervägande del av eleverna på en skolenhet har ur ett socioekonomiskt perspektiv likartad bakgrund. Det bedöms inte vara möjligt eller lämpligt att ange någon exakt brytpunkt för när det inom eller mellan en huvudmans skolor ska anses råda skolsegregation eller tvärtom, en allsidig social sammansättning.

Den skolenhet eller de skolenheter som i fråga om elevsammansättning skiljer sig påtagligt från hur proportionen mellan socioekonomiskt starka respektive svaga grupper i kommunen ser ut, kan anses vara segregerade. I sådana skolenheter bör huvudmännen vara skyldiga att, i de fall det är möjligt, vidta åtgärder för att åstadkomma en ökad blandning av elever.

Kravet innebär en skyldighet att så långt det är möjligt arbeta för att öka mångfalden på skolenheten genom att söka få in elever med en ur ett socioekonomiskt perspektiv olikartad bakgrund. Skyldigheten avser generella åtgärder och inte åtgärder som avser enskilda individer då individcentrerade åtgärder riskerar både att vara diskriminerande och integritetskränkande.

Det kommer att finnas verktyg för att bedöma om elevsammansättningen på en skolenhet är homogen eller heterogen, jfr bidragsfördelningen enligt förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling som grundar sig på ett av Statistiska centralbyrån (SCB) beräknat socioekonomiskt index som omfattar alla huvudmän för förskoleklass eller grundskola (se 4 §). Ett sådant index finns även tillgängligt på skolenhetsnivå och kan användas av huvudmännen i deras arbete (se Skolverket, dnr 8.1.2–2020:73), se vidare avsnitt 9. Vilka verktyg det finns för att verka för en allsidig social elevsammansättning om elevsammansättningen på en skolenhet på ett påtagligt sätt skiljer sig från hur proportionen mellan socioekonomiskt starka respektive svaga grupper i kommunen ser ut återkommer regeringen till nedan.

Skyldigheten att verka för att en skolenhet har en allsidig social elevsammansättning bör också innebära en skyldighet för huvudmän för skolor där elevsammansättningen är heterogen att se till att den allsidiga sammansättningen upprätthålls och inte försämras med tiden.”

/

 

 

Tänk om politikerna hade valt Akelius modell

23 februari 2024

Det är aldrig lugnt i den offentliga debatten när det gäller friskolefrågan, men i samband med att Roger Akelius klev

Vill Åsa Westlund verkligen tvångsförvalta kommunala skolor som fifflar med betyg?

19 februari 2024

Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund skriver i en debattartikel i Expressen den 14 februari att hon anser att skolor som

Skolinspektionen kritiserar Nya Raketskolan i Kiruna

13 februari 2024

Jag skrev nyligen om att det är lite fokus på skolpolitikernas (dvs skolhuvudmännens) ansvar för de kommunala skolorna. Skolinspektionen har

Vems ansvar att elever ej blir behöriga?

07 februari 2024

Igår, tisdag, arrangerade Moderaterna i Göteborg ett intressant lunchseminarium om skolan. Friskolornas riksförbund gör sedan några år tillbaka en sammanställning