I Björn Åstrands Likvärdighetsutredning finns ett förslag om att grundbeloppet för fristående skolor (skolpengen) ska sänkas för att de fristående är överkompenserade i resursfördelningen. Utredaren menar att de kommunala skolorna har större kostnader och ett större uppdrag än friskolor. Varken Friskolornas riksförbund eller Idéburna skolors riksförbund håller med om detta resonemang. Hur hänger uppdrag och kostnader egentligen ihop? Vi valde att fråga Birgitta Ljung, styrelseledamot Idéburna skolors riksförbund och en av grundarna bakom Södertörns friskola.
Har kommunala skolor och friskolor olika uppdrag?
– Nej, det är viktigt att skilja mellan kommunen som myndighet och ansvarig för hela kommunens skolverksamhet och rollen som den kommunala skolhuvudmannen. Kommunen har ett övergripande ansvar för alla elever som är skrivna i kommunen. Med det ansvaret följer att se till att alla elever tilldelas resurser på lika villkor. Jag ser det som mycket viktigt att vara tydlig med den rollfördelningen och att kommuner själva blir bättre på att hålla isär sina dubbla roller.
– I lika villkor ingår den socioekonomiska omfördelningen som ska utjämna skillnader i elevers förutsättningar och den har vi i Idéburna skolors riksförbund inga invändningar mot så länge det finns tydliga och transparenta grunder för fördelning och att alla skolor behandlas lika. Det lagförslag som nu kommit från regeringen bygger på ett resonemang i utredningen om att kommunala skolor missgynnas av elevvariationer. Vi har invändningar mot detta.
Har friskolor lägre kostnader än kommunens skolor?
– Jag talar för de idéburna skolorna som använder hela skolpengen till undervisning och ibland även lägger till frivilligt ideellt arbete. Många av de skolor vi organiserar är små, t.ex. bygdeskolor som upprätthåller möjligheten för särskilt de yngre barnen att ha närhet till sin skola. Det ansvaret är ett av de uppdrag som anförs för att kommunen som skolhuvudman skulle ha ett större ansvar. De här små skolorna är ofta mästare på att klara sin verksamhet trots att de får en budget som kommunen själv inte klarade att driva skola för.
Har alla friskolor fulla klasser?
– Det är väl detta påstående som är grunden till de förslag som kommer nu om avdrag på skolpengen för friskolor. Visst finns det skolor som har lång kö av elever och som alltid kan ta in en ny elev om någon slutar, men det finns också många populära kommunala skolor som också dom har ett högt söktryck. Men det gäller långt ifrån alla, många idéburna skolor finns runt om i landet, inte sällan i avfolkningskommuner. De flesta lever under samma villkor som de kommunala skolorna och drabbas lika hårt av elevtapp.
– Sen är det även svårt att bedöma vad som är en ”optimal organisation” som utredningen talar om. Man kan förstås ha en effektiv organisation där resurser används på bästa sätt oavsett storlek på skola, tilldelning av resurser eller storlek på klasser. Att tala om ”vakanta platser” är missvisande, ingen skola som jag hört talas om har som uppdrag att hålla lediga platser. Däremot finns det i en stor organisation alltid variationer. I vissa kommuner har man stor inflyttning och där varierar det mest uppåt. Det kan förstås ge påfrestningar på skolor som kan få stora klasser, men ekonomiskt är det inte ett problem för den kommunala skolhuvudmannen. Kanske för kommunen som måste planera för nya skolor. Svårt kan det nog främst vara för avfolkningskommuner, dom kan få en totalt sett dyrare skolorganisation med små klasser. Samtidigt kan det också ses som en kvalitetsfråga. Idéburna skolor strävar ofta efter att ha så små klasser som ekonomin tillåter.
– Ofrivilliga snabba förändringar i elevunderlag är förstås en svårighet för alla skolor att hantera, men en fristående skola är tvungen att klara sådant snabbt. Här kan nog många kommuner ha något att lära av de allra minsta skolhuvudmännen. Man kan inte år efter år säga att man har en för stor kostym.
Gör friskolor alltid överskott?
– Idéburna skolor, som är de jag känner till, kämpar ofta med sin ekonomi och strävar ofta att hamna kring nollresultat med någon liten marginal. Om man har överskott ett år så finns det ofta behov som man vill möta. Det finns alltid något man kan göra mera i skolverksamhet, man är aldrig färdig. Sen behöver skolor ha en viss ekonomisk buffert för att klara oförutsedda händelser och det är också Skolinspektionens krav.
Fungerar beräkningarna av skolpengen? Skulle du vilja ändra på något?
– Det som absolut inte fungerar idag är systemet med tilläggsbelopp. I vissa kommuner har systemet helt upphört att fungera, man delar i stort sett inte ut några tilläggsbelopp och man har tyvärr fått stöd i domstolar. ISR har jobbat intensivt mot myndigheter med den här frågan under de senaste åren och vi hoppades på utredningen om resursskolor och tilläggsbelopp som kom nyligen. Tyvärr blev även den en besvikelse där allt fokus låg på kommunala resursskolor. Frågan om tilläggsbelopp hamnar på fortsatt utredande även om det kanske finns en större förståelse för frågan idag.