Under ett antal år har det funnits en försöksverksamhet med spetsutbildning i högstadiet. Elever har haft möjlighet att fördjupa sig inom ett eller flera ämnen. På Kunskapsskolan Uppsala Norra finns spetsutbildning inom matematik. För att förstå hur detta fungerar och vad det kan innebära för eleverna frågade vi rektor Marie Bomark.
Vad är en spetsutbildning? Är det vanligt?
– Det är drygt 20 skolor (enligt Skolverket) som erbjuder spetsutbildning i något ämne. Vår skola erbjuder spetsutbildning i matematik. Spetsutbildningen erbjuder fördjupade kunskaper inom matematik. Om man vill och är redo erbjuds man som elev att läsa matematikkurser på gymnasienivå. Spetsutbildning i matematik är alltså för elever som är intresserade av matematik och vill ha ytterligare utmaning.
Vad krävs för att gå spetsutbildningen? Kan vem som helst söka?
– Vem som helst kan söka och för att bli antagen gör man ett antagningsprov. Antagningsprovet bygger på kunskaper för årskurs 6 (vi gör antagning till årskurs 7) och är uppgifter inom matematikens olika områden. Utifrån antalet poäng så blir man antagen till spetsutbildningen eller inte.
Vad innebär rent konkret detta för detta för eleverna?
– En elev som går spetsutbildningen hos oss går i en egen undervisningsgrupp på matematiklektionerna, det vill säga det är bara på matematiklektionerna som de går i denna gruppkonstellation. När man går mattespetsen har du ett pass mer matematik än övriga i årskursen och du läser matematik i ett högre tempo eftersom många har som mål att de ska kunna läsa gymnasiematematik i åk 9. Minst ett av matematikpassen leds av matematiklärare som har gymnasiebehörighet.
Hur kan detta påverka fortsatt utbildning?
– I årskurs 9 erbjuds man att läsa gymnasiematematik. Man får då läsa matematik 1c och 2c (de som man läser om man går natur eller teknikprogrammet). Ibland blir en elev klar med högstadiematematiken redan i årskurs 7 och man kan då erbjudas att läsa ma1c och 2c i åk 8 och 3c när man går i åk 9. För att detta ska fungera behöver man samarbeta med en gymnasieskola vilket vi har förmånen att kunna göra. 1c, 2c och 3c är de gymnasiekurser man läser om man går natur eller teknikprogrammet. brukar man läsa i åk 1 på natur och teknik.
– Om man går t.ex. sam eller ekonomi så läser man 1b på ett läsår. Om man går natur eller teknik läser man 1c på en termin. Båda 1c och 1b är lika stora (100 poäng) men eftersom man ska läsa fler matematikkurser på natur och teknik behöver man hålla ett högre tempo. När du börjar gymnasiet kan du välja om du vill läsa om matematikkursen eller om du vill att ditt kursintyg från årskurs 9 ska registreras. Vissa gymnasieskolor kan erbjuda att elever som t.ex. har läst 1c och 2c kan få läsa 3c direkt i årskurs 1. Matematik 5 är den ”högsta” kursen som man kan läsa på gymn och bygger på matematik 4. Det finns även en mattekurs som heter specialisering som också bygger på matte 4 och är som en fördjupningskurs. I år har vi faktiskt en elev som när han slutar årskurs 9 har läst till och med gymnasiets matte 5.
– Vår skola ligger i Uppsala och på Matematikum på Uppsala universitet är det möjligt att läsa kurser i matematik om man har läst klart gymnasiets matematik (matte 5 och gärna mattespecialisering). Spetsutbildningen har alltså gjort det möjligt att verkligen få fördjupa sig tidigt i sina favoritämnen och inte behöva vänta tills nästa årskurs börjar.
Försöksverksamheten som startade 2012, med 25 utbildningar vid 24 skolor, avslutas 2024.
Kunskapsskolan i Sverige driver grundskolor, gymnasier och företagsutbildning under namnen Kunskapsskolan, Kunskapsgymnasiet och SkillEd. Kännetecknande för utbildningarna är den pedagogiska modellen med en personligt utformad utbildning som ger kunskap och förmågor för framtiden. Kunskapsskolan ägs av grundaren Peje Emilsson med familj och de första skolorna startades år 2000.