Påståendet att friskolor och det fria skolvalet innebär en extra kostnad för kommunen förekommer ofta i debatten. Det är också ett bärande argument i den aktuella statliga utredning som vill sänka skolpengen för friskolor med 8,5%. Det hävdas att kommuner och friskolor får samma peng per elev trots att kommuner har ett större ansvar eftersom de måste vara beredda på att ta emot alla elever. Men det resonemanget sticker Nackas kommunalråd, Mats Gerdau (M), hål på.
– Jag tycker att utredningen har helt fel i sin argumentation och sin slutsats, säger Mats Gerdau.
Kommunalrådets huvudinvändning mot resonemanget är att man inte ser skillnad på kommunen och kommunala skolor.
– När någon flyttar hit då väljer de en skola och då betalar vi ut en skolpeng till den skolan, oavsett om det är kommunal skola eller en friskola. Reserven för att det kan bli fler elever ligger ju inte på en lokal skolenhet, den ligger centralt på kommunen.
Han vänder sig också mot bilden att friskolor har en fördel genom att kunna välja ett tak på antalet elever för att få en optimal effektivitet i sin verksamhet medan kommunala skolor alltid måste vara redo för tillkommande elever.
– Det är ju inte så att varenda friskola har fullt i sina klasser och att varenda kommunal skola står med halvtomma klasser.
Vill du läsa en mer utförlig förklaring till varför påståendet om varför friskolor inte gör det dyrare för kommuner? Läs om det och nio andra myter i
Verkligheten för Sveriges friskolor – 10 myter och fakta om det fria skolvalet och friskolor.