Rektorn: Det viktiga uppdraget att vara huvudman läggs i famnen på fritidspolitiker

Flera undersökningar visar att rektorer och anställda i friskolor upplever att de har större inflytande över hur verksamheten ska bedrivas och har mandat över sin budget. Frågan är då om det är enklare att ha en friskolehuvudman än en kommunal huvudman. För att få veta mer intervjuade vi Anders Wramnell, sedan ett år tillbaka rektor för Malmö Fria Läroverk och Ystad Fria Läroverk.

Anders har under många år varit anställd hos Trelleborgs Kommun som rektor i tio år men även som tillförordnad utbildningschef för gymnasieskolor, Komvux och SFI.

Är det svårare att ha en kommunal huvudman än en friskolehuvudman?

– Ja, betydligt utifrån min erfarenhet av en friskolekoncern med 14 år totalt i kommunal tjänst. Den stora skillnaden är att det enormt viktiga uppdraget att vara huvudman läggs i famnen på fritidspolitiker som såklart vill göra sitt politiska avtryck i verksamheten.

– Många gånger har den politiska nämnden ringa eller ingen skolerfarenhet mer än att de själv gått i skolan, det säger det mesta. Det är ju trots allt huvudmannen som ska stå för de stora penseldragen och när det då blir populistiska drag så präglar det verksamheten naturligtvis.

– Min erfarenhet från kommunal verksamhet är att man inte lyssnar in rektorernas kunskapskapital. Utan det finns en politisk tyngd från de styrande politikerna ner till förvaltningschef, som i sin iver att vara dessa till lags, trycker ner ganska märkliga beslut till rektorerna.

 

Vad är det för skillnad mellan att jobba i en kommunal skola och hos en fristående huvudman?

– Det är i mina ögon här den stora skillnaden är utifrån min erfarenhet. Jag har aldrig haft så bra stöd som jag har nu i mitt yrkesutövande av våra affärsstöd – aldrig! Jag är aldrig längre bort än ett samtal till vår ekonomiavdelning med oerhört drivna och kunniga controllers. Jag har stort stöd av HR, IT, marknadsavdelningen samt kvalitetsavdelningen och det är guld värt.

Jag vill även betona vår VDs ledarskap – hon kan nästan alla namn på medarbetarna på varje enhet jag chefar över och det gör att alla känner sig mer sedda än jag någonsin varit med om i kommunal verksamhet. Det här gäller faktiskt de flesta inom koncernledningen och hela gruppen jobbar mot rektorerna på att adekvat sätt – kravställande men också stöttande.

– Min erfarenhet av kommunal verksamhet är att tjänstemännen i förvaltningsledningsgruppen snarare verkar korrigerande och felsökande ut mot rektorerna än skapande av känslan av ”Tillsammans”. Det gör att rektorerna bakbinds i sina uppdrag och många gånger knyter handen i fickan ännu hårdare.

– Under en av min första dagar inom Fria Läroverken så gick vår stora konferens-TV sönder när vi hade ett teamsmöte. Avgående rektor var kvar i organisationen och jag frågade honom:
”vad gör vi nu, TVn gick just sönder?”. Jag kommer aldrig att glömma hans svar och hans blick när han sa: ” vi köper en ny naturligtvis”. Jag tänkte genast kommunal verksamhet att jag då borde göra en behovsanalys av nyanskaffande av TV, kan jag klara mig utan TV osv. Jag kände mig oerhört dum men samtidigt var detta väldigt utmärkande av den verksamheten jag kom från för det var exakt likadant om det var i Malmö eller Trelleborg.

– Just detta direkta – att man löser det med fullt mandat inom ramen för sin budget är så befriande.

 

De skolor du ansvarar för nu är betydligt mindre än de kommunala skolor du tidigare arbetat med. Vad är den stora skillnaden mellan små och stora skolor. Finns fördelar med båda?

– Skillnaden är att på större enheter finns det alltid stordriftsfördelar. Det går att samordna personal över programgränser i mycket större utsträckning och så även elever. I Malmö har man t.ex. en samverkan mellan gymnasieskolorna där det går att läsa alla språk inom ramen för moderna och klassiska språk fast på olika skolor, medan mindre och fristående enheter får lösa det själv.

– Jag gillar starkt intimiteten på Fria i både Malmö och Ystad. De flesta eleverna känner varandra och det finns en hög acceptans hos varandra över både åldersgränser såväl som programgränser. Det är väldigt sällan- eller aldrig faktiskt – bråk eller hotfulla situationer då eleverna aldrig kan vara anonyma i den mindre verksamheten och närheten till personalen är också befriande. Något vi också vet att våra elever uppskattar.

 

Du har haft flera roller inom kommunal skolförvaltning under många år. Och nu finns en debatt om att etablering av friskolor är skadligt för de kommunala skolorna, vad anser du om det?

– Jag har en förståelse för hur de resonerar utifrån att det såklart påverkar dem – oftast negativt. Det finns en väldig okunskap bland både tjänstemän såväl som lärare att friskolorna bara plockar russinen ur kakan och väljer de bästa eleverna.

– Nu pratar jag så klart för gymnasiedelen och efter att ha jobbat som rektor för Malmö Fria Läroverk samt Ystad Fria Läroverk under snart ett år så vill jag påstå att våra elever väl matchar ett genomsnitt i samhället. Vi har elever som är högpresterande och de som behöver mer stöd på resans gång.

– Min uppfattning är att lärarna inom Fria Läroverken har en betydligt bättre förståelse för konkurrensen gentemot elevunderlaget än de kommunala skolorna och detta tror jag är symptomatiskt för personal inom alla friskolor- om man inte levererar kommer inga elever.

– Inom kommunal verksamhet är min uppfattning att ”man tror sig vara bra nog ändå för vi har ju funnits i alla år”. Friskolor är generellt bättre på att budgetera marknadsföringsinsatser på ett mycket mer professionellt sätt än många kommunala skolor och det gör att de får fler och fler marknadsandelar där kommunala skolor redan är etablerade och det kan säkert uppfattas skadligt. Dock ligger ju beslutet till nyetablering hos Skolinspektionen så är det en bra verksamhet som ska etableras så är det väl bara av godo- att man konkurrensutsätter verksamheter.