Idag publicerades rapporten ” Bra skolor i hela landet – skillnader i resultat mellan stad och land i TIMSS 2019” TIMSS-proven rättas externt och eftersom man samtidigt samlar in data från enkäter om hur skolorna fungerar är det möjligt att göra analyser av vad som kan ligga bakom eventuella resultatskillnader. Vi bad Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för näringslivsforskning berätta om de resultat han funnit.
Hur kommer det sig att du studerat det här?
– Jag ville studera om regionala skillnader i elevprestationer och skolkvalitet, vilket tidigare har uppmärksammats av Långtidsutredningen 2019, även ger utslag i det externt rättade TIMSS-provet. Med det kommer jag närmare vilka faktorer som kan förklara de sämre resultaten på landsbygden och i mindre orter.
Vad har du dragit för slutsatser?
– Det finns stora skillnader i TIMSS – elever i storstadsområden och förorter presterar bäst, medan elever i landsbygdsskolor presterar sämst, även när man justerar för elevernas bakgrund. Elever i övriga städer presterar mitt emellan.
– Att elever på landsbygden och i mindre orter har sämre kunskapsresultat kan inte förklaras av att de i genomsnitt är väldigt lågpresterande utan framförallt av att eleverna på landsbygden och i mindre orter inte når medelgoda och högre kunskapsnivåer. Jämfört med både elever i storstads- och förortsskolor samt elever i skolor i övriga städer är sannolikheten att en elev på landsbygden och i mindre orter når avancerad nivå i matematik bara hälften så stor
– Jag finner även flera möjliga förklaringar till mönstret, såsom skillnader i skol- och studiemiljö med mer mobbing och mindre trygghet samt tydlighet i undervisningen som pekar i samma riktning.
Är skillnaderna ett problem?
– Ja. En ganska stor grupp elever går i skolor på landsbygden eller i mindre orter och eftersom de ligger i snitt cirka 1-2 skolårs inlärning efter elever i storstadsområden måste man sätta in åtgärder för att minska skillnaderna om man är intresserad av att höja kunskaperna i internationella mätningar.
– På landsbygden och i mindre orter har lärarna har lägre förväntningar på eleverna och det finns mer disciplinproblem. De här skolorna anordnar även i mindre utsträckning extra lektioner i matematik och naturkunskap.
– Naturligtvis är det också ett problem för enskilda elever att de kanske inte når sin potential på grund av skillnader i skol- och studiemiljö.
Hur löser vi detta?
– Ett starkare huvudmannaskap och ledarskap som säkerställer grunderna – med mer kunskapsfokus, bra studiemiljö och höga förväntningar på eleverna. Klarar man grunderna kommer man långt.
Handlar det bara om resurser?
– Nej, resurserna är redan idag större på landsbygden och i mindre orter jämfört med i städerna men det även finns stora skillnader vad gäller kultur och skolmiljö som kräver förändringar i arbetssätt för att komma åt. Detta handlar i sig inte enbart om pengar utan även om vilket förhållningssätt man har till problemet.
– Det största problemet är att kunskapsnivån på landsbygden och mindre orter är så låg. Vi bör fokusera mer på det i debatten om skolan. Nu fokuserar vi för mycket på system och friskolor.
Ladda ned rapporten Bra skolor i hela landet – skillnader i resultat mellan stad och land i TIMSS 2019
Gabriel Heller-Sahlgren är fil dr i social policy vid Institutet för Näringslivsforskning och London School of Economics.