Etableringschefen : Eleverna ska vara förberedda för att leva i morgondagens samhälle

Lärande i Sverige utvecklar sina utbildningar och koncept tillsammans med näringslivet. Arbetssättet är framgångsrikt och andelen elever som går vidare till jobb eller studier ligger över rikssnittet. En utredning om planering och dimensionering av gymnasieskola och Komvux ligger på bordet. Där finns flera förslag som skulle påverka både friskolor och gymnasieelever på yrkesutbildningarna.

För att få veta mer om både Lärandes samarbete med näringslivet och hur utredningens förslag skulle påverka deras verksamhet, och framförallt elevernas skolgång och framtid, kontaktade vi Patrik Wigelius, etableringschef på Lärande i Sverige.

Hur samarbetar ni idag tillsammans med näringslivet? Får eleverna jobb?

– Lärande har sedan vi startade vår första gymnasieskola 1999 haft som målsättning och ambition att våra utbildningar ska ske i nära samarbete med näringslivet och de branscher vi utbildar till. Vi tror att detta är en framgång för eleverna, som då får en utbildning bättre anpassad till arbetsmarknadens behov, och för branschen som får tillgång till arbetskraft med en väl anpassad kompetens. Vi jobbar därför med partnerskap på olika nivåer.

– Varje skola har sina lokala samarbetspartner inom respektive bransch vi utbildar. Dessa erbjuder inte bara APL-platser utan deltar också mer aktivt i elevens utbildning. Det kan handla om allt från enskilda föreläsningar till att vi och vårt partnerföretag planerar hela kurser tillsammans. På så sätt får branschen möjlighet att påverka utbildningens innehåll och anpassa den efter aktuellt behov.

– Vi har flera nationella samarbetspartners där vi tillsammans har tagit fram helt nya utbildningskoncept. Det gäller bland annat inom Hotell- och Turismprogrammet där vi tillsammans med Nordic Choice Hotels skapat en attraktiv hotellutbildning med jobbgaranti. En stor del av utbildningen sker på hotellet där våra lärare tillsammans med handledare från hotellet genomför utbildningen mitt i verkligheten.

– Våra elever får varje dag ta del av de utmaningar och frågeställningar som finns på deras framtida arbetsplats vilket skapar elever som efter tre år är väl förberedda att gå ut i arbetslivet. Eleven garanteras också minst sex månaders anställning efter slutförd utbildning, en ”jobbgaranti”. Jobbgarantin är en kvalitetsgaranti från branschen som lockar, och vi har idag kö på våra hotellutbildningar.

– Samma koncept har vi inom Fordon- och Transportprogrammet med Mekonomen/Promeister och inom Elprogrammet med Great Security. Även dessa med sex månaders jobbgaranti. Andra nationella partners är Skistar, Åhlens, Vetabolagen, Zoorf, Kennelklubben med flera. Självklart har vi även lokala programråd där våra partnerföretag är representerade på ett mer formellt sätt. Vi har även branschråd på nationell nivå.

– Inom Lärande finns en väl inarbetad organisation för att ta hand om och utveckla vårt partnersamarbete. Vi har särskilda programutvecklare som tillsammans med våra yrkeslärare stärker och förbättrar partnersamarbetet. Deras uppgift är också att vara lyhörda för branschens önskningar och hjälpa till att anpassa utbildningen utifrån dessa. Vi har även ett partnerbolag som enbart arbetar med att utveckla och stärka nya och befintliga partner.

I gymnasieutredningen finns ett förslag om att anpassa utbildningarna efter arbetsmarknadens behov, det låter ju bra men hur skulle det påverka er?

– Utbildningar behöver hela tiden ses över, moderniseras och anpassas till framtida behov. Vi tror på en lösning baserad på möjligheten för individen att göra val för sitt framtida yrkesliv. I stället för att fördela utbildningsplatser mellan ett fåtal utvalda utbildningar och huvudmän, ser vi drivkraften i att individen har möjlighet att göra sitt val och följa sin dröm.

– Vi menar att om förslagen genomförs riskerar vi en ökad segregation och utslagning, flera avhopp och färre elever som fullföljer gymnasieskolan. Om valfriheten för eleven försvinner kommer vi med all sannolikhet att tappa en stor del av eleverna som inte får läsa den utbildning de brinner för, tror på och ser sin framtid inom. Om utbildningarna skulle dimensioneras helt utifrån arbetsmarknadens behov utan hänsyn till individen riskerar vi att få en skola styrd av kortsiktiga beslut där de minst motiverade eleverna tilldelas de platser som blir över utan att tillfrågas eller motiveras till fortsatta studier. En sådan situation skulle minst av allt gynna näringslivet.

– Att matcha utbildningens innehåll till de krav som ställs från bransch och näringsliv görs bättre genom dialog och samverkan än genom tvång och styrning. Att få fler elever att välja ”rätt” utbildning är ett ansvar som skolan delar med branschen. Genom kunskap, information och kvalificerad rådgivning ska eleven kunna göra ett val utifrån sina egna möjligheter och förutsättningar. Att branschen här har en stor påverkan är självklar. Att branschen själva påvisar attraktionen för yrket och sprider en positiv bild av branschen tror vi är en viktig faktor för att få gymnasielever att välja ”rätt” utbildning.

– Vi strävar hela tiden efter att anpassa våra yrkesutbildningar till arbetsmarknadens behov. Skolan har dock i sin styrning flera saker att ta hänsyn till vilket gör att branschernas krav på snabba förändringar inte alltid kan mötas. Jag tror det är viktigt att skolan heller inte blir en ”vindflöjel” som svänger snabbt och kortsiktigt efter en enskild branschs behov för dagen. Skolans grunduppdrag får vi heller inte tumma på – vi utbildar ju samhällsmedborgare vilket för oss innebär att våra elever skall vara väl förberedda för att leva i morgondagens samhälle med alla dess krav och utmaningar.

Bland förslagen finns större inflytande från branschråd, mer regional styrning och förändring av tillsyn, vad tycker ni om det?

– Vi är positiva till branschinflytande, det är en viktig del i att förbättra och utveckla yrkesutbildningen i Sverige.  Förslaget med branschråd innebär dock ett mycket långtgående och avgörande inflytande från regionala och nationella branschråd. Skolverkets och andra myndigheters nuvarande roll åsidosätts och de får mer en ”sekretariatsroll”.

– Vi tror det vore olyckligt om en branschrelaterad organisation på så sätt övertar myndighetens uppdrag och arbete. Opartiskheten och elevernas rätt till lika utbildning riskerar att försämras till förmån för olika branschers kortsiktiga behov. Utbildning är för hela livet – inte bara för att branschen behöver en viss yrkeskategori just nu. Den dimensionen riskerar att naggas i kanten om förslaget går igenom.

Det finns förslag på förändringar för de gymnasiala lärlingsutbildningarna. Hur skulle de påverka era elever?

– Idag finns en fungerande gymnasial lärlingsutbildning som växer och som är ett bra komplement till traditionell skolförlagd utbildning. Vi ser ett gymnasialt lärlingssystem som en bra möjlighet att attrahera elever som kanske inte alls valt att gå gymnasiet, men som genom lärlingsutbildningen nu kan läsa mot ett yrke.

– I många fall kan också en lärlingsutbildning vara en plats där eleven kan visa sina styrkor på ett annat sätt än i den teoretiska skolsalen, och nå framgång på så sätt. Att lägga ner och ta bort möjligheten till gymnasial lärlingsutbildning tror vi ger ännu färre elever på våra yrkesutbildningar och därmed ett än sämre utbud av elever till bransch och företag. Flera av våra elever ser också lärlingsutbildning som en chans att få tillgång till de ”vassaste” inom branschen och lära sig ”av proffs” men samtidigt är man trygg i att skolan har koll och att man får den utbildning man har rätt till.

Lärande i Sverige är ett av Sveriges största friskoleföretag, i koncernen finns Lärande i Sverige AB som driver Realgymnasiet ochErlaskolan,Lärande Partner i Östergötland AB, Lärande Förskolor och Grundskolor AB och The Learning Lab AB som driver Skapaskolan. Företaget har cirka 850 medarbetare och driver 28 verksamheter varav tre förskolor, 8 grundskolor och 17 gymnasieskolor i Sverige, från Sundsvall i norr till Malmö i söder.