Finns det något som inte är friskolornas och friskolereformens fel undrar jag när jag läser Per Kornhalls tolkning av Skolinspektionens intressanta, men beklämmande rapport ”Långvarigt låga kunskapsresultat”, som jag bloggade om tidigare i veckan. När jag då skrev blogginlägget slog mig faktiskt aldrig tanken att det faktum att 26 av de 28 granskade skolorna var kommunala skolor och att det faktum att de utmärker sig genom att ha haft låga kunskapsresultat under hela 10 år, kunde vara friskolornas fel. Men i Skolvärlden skriver Per Kornhall ” Det har återigen kommit några viktiga studier om marknadsskolans effekter.” och avslutar sin krönika med ”Det är dags för lärare och skolledare att bry sig om vilken skolpolitik olika partier faktiskt för. Både genom hur man röstar men också genom att bli politiskt aktiv. Det är faktiskt dags att avsluta det här barnexperimentet.” Han hävdar att detta har kunnat pågå under tio års tid eftersom om kommunerna skulle gjort något åt detta så hade det kostat pengar och då inneburit att friskolorna fått en högre skolpeng. För det resonemanget hänvisar jag till min intervju med Hans Bergström.
Men det som är en intressant tillfällighet är att denna krönika i Skolvärlden kommer bara någon dag innan den 10 september. Den 10 september 1990 hade Expressen en intervju med skolforskaren Lennart Grosin. Det var en artikeln i en serie som gick under rubriken ”Den orättvisa skolan”. Detta var före friskolereformen och före kommunaliseringen och läser man artikeln så inser man tyvärr att de problem som Skolinspektionen beskriver i sin rapport kvarstår 31 år senare….Hur i hela friden kan detta komma sig?
DEN ORÄTTVISA SKOLAN – EXPRESSEN 10 september 1990
”SKÄMS” av Charlotte von Proschwitz
Kunskap eller kriminalitet? Barnens framtid avgörs av den enskilda skolans anda. – I grundskolan pågår en kamp mellan det goda och det onda, säger skolforskaren och docenten Lennart Grosin, som vill skrota dagens läroplan och ge politikerna en känga.
Dagens skolor är frukten av våra politikers resonemang. När det ansågs gammalmodigt att plugga skulle barnen lära sig att ifrågasätta istället. Nu har vi fått en ökad social snedrekrytering både till högre utbildning och till mer kunskapsinriktade jobb. Och när kunskapsmålen och och kraven blir luddigare är det barnen i oroliga miljöer som drabbas hårdast.
Går det då inte att skapa en bra skola för alla?
-Jo, det kan vi, säger Lennart Grosin med eftertryck.
Lennart är docent i pedagogik vid Stockholms universitet och en ett litet fåtal svenska forskare som törs jämföra enskilda svenska högstadieskolor med varandra.
Politikerna borde skämmas
-Politikerna borde skämmas för att de inte studerar sina egna verksamheter och drar slutsatser av dem. Sanningen är att de inte vågar!
Lennart Grosin har jämfört fyra enskilda skolor under ett år och han har funnit många brister i systemet.
-Grundskolan är ojämlik, säger han. Det finns en stark dold segregering i skolorna. Social status, bostadsområde och betyg har ett klart samband.
-Det intressanta är att det finns skolor som bryter mot mönstren. I vissa arbetarskolor är tillexempel medelbetygen lika höga som i en bra medelklasskola.
Lennart Grosins forskningsresultat i Sverige går hand i hand med de internationella rapporterna.
-Det är de vuxna i skolan som skapar dess själ, anda och klimat. I skolor med bra anda är elevernas uppförande och kunnande bra, oavsett social bakgrund. I områden med svåra problem får de vuxna förstås jobba mycket hårdare.
Nyckelordet är samarbete
-I skolor med bra anda är skolledningen stark och har frihet att lägga upp arbetet. Det finns ingen motsättning mellan ledning och lärare. Nyckelordet är samarbete och målet kunskap. Många rapporter visar att det nästan helt är skolan, och inte hemförhållandena, som avgör hur en elev uppför sig i skolan.
Eftersom det finns skolor som kan skapa ett bra socialt klimat måste andra skolor också kunna hitta dit.
-I så fall måste skolans kunskapsmål prioriteras, säger Lennart Grosin. Det skapar en bra social miljö. Egentligen är alla överens om det – både lärare, skolledning, föräldrar och elever. I enighet med skolans huvuduppgift får man en bra grund. Det minskar elevernas behov att vara utåtagerande och saboterande. Trivseln, sammanhållningen och skolans anda blir bara bättre.
Lennart Grosin ser skolan som ett slagfält där det goda slåss mot det onda
-De mest utåtagerande och kriminellt belastade eleverna är negativa ledare för elevgruppen. Lärarna är positiva. Ju sämre de vuxna lyckas, desto färre är de elever som kan göra sig kunskapsmässigt gällande. Det finns både kriminologisk och pedagogisk forskning som visar sambandet mellan kriminalitet och misslyckande i skolan.
Skriv om läroplanen
Vad vill du säga till Sveriges skolpolitiker?
-Skriv om läroplanen! Det borde vara förbjudet att skriva läroplaner så motsägelsefullt som Lgr80. Om skolan ska öka jämlikheten måste kunskapsmålet tydliggöras! Dessutom bör vi akta oss för att ta bort betygen. Risken är att skolan blir ännu mer segregerad då.
FORSKAREN ANKLAGAR POLITIKER FÖR KRISEN I SKOLAN
Bildtext: – Politikerna borde skämmas för att de inte studerar sina egna verksamheter och drar slutsatser av dem. Om de jämförde enskilda skolor med varandra skulle de se hur ojämlik grundskolan är idag, säger Lennart Grosin, som tror att kunskapens träd kan rädda svensk grundskola.