Skolchefen om Olweusmetoden: Alla vet vad som gäller och ribban för stök ligger lågt

Flera rapporter som publicerats under hösten beskriver elevers upplevelse av ökad otrygghet i skolan. Både Friends och Rädda Barnen har publicerat rapporter om rasism och mobbing i skolan och denna vecka publicerade Skolinspektionen en rapport som beskriver hur fler elever känner sig mindre trygga i skolan och en större andel upplever att de vuxna inte reagerar.

På Byängsskolan i Täby arbetar man aktivt med Olweusmetoden och har gjort det länge för att öka trygghet och minska mobbing. De har fantastiska uppföljningssiffror år efter år. För att veta mer om hur det fungerar i praktiken kontaktade vi Per Marteus, numera skolchef och tidigare rektor på Byängsskolan.

Vad innebär Olweusmetoden?

– Det är ett trygghetsarbete som pågår hela tiden. Det är inte så att alla eller några på skolan går en kurs och så hoppas vi på att det fungerar. Alla är delaktiga i det långsiktiga arbetet mot mobbning och kränkande beteende – elever, föräldrar och personal. Alla anställda i skolan får först gå igenom en utbildning på ett år och sedan kompetensutvecklas de fortlöpande genom litteratur och kollegialt lärande. För eleverna innebär metoden att de regelbundet pratar om hur de ska bete sig mot varandra. Rollspel, filmer och samtal är exempel på olika sätt som mobbningssituationer analyseras. Det ger eleverna ökad förståelse och verktyg för att själva kunna identifiera och agera mot kränkningar och mobbning. Föräldrarna får utbildning via särskilda  föräldramöten där de även får möjlighet att diskutera olika åldersadekvata ämnen som rör trygghetsarbetet.

– När föräldrarna träffas på dessa möten  bidrar det också till att de får lättare att ta kontakt med varandra. Konflikter utreder vi direkt på ett systematiskt sätt. Föräldrarna blir alltid informerade och det görs en tydlig plan för vad som ska hända framåt.

Rent konkret, hur märks det här i skolan?

– Eleverna upplever en trygghet och att när något händer tas det direkt och på allvar.  Det märks i klimatet och i enkätresultat. Alla vet vad som gäller och ribban för stök ligger lågt. Ett exempel är att ”skojbråk” inte tolereras. Det är inte säkert att alla som är med i bråket faktiskt tycker att det är så skoj. Andra elever kan bli rädda och tycker att det är otäckt. Maktsituationer kan uppstå där en elev inte vågar säga ifrån och det blir en otrygg miljö.

– För att undvika de här maktsituationer får eleverna exempelvis inte välja vilka de ska samarbeta med. En klassisk situation är annars att eleven försöker vara taktisk när han eller hon kommer till matsalen för att få sällskap eller sitta med rätt person. Istället sätter vi ihop grupper som både jobbar i par eller i större trygghetsgrupper tillsammans på lektionerna och eleverna sitter även i bestämda grupper i matsalen.

– Vi pratar även exempelvis om begreppet skvallra – den som inte vill bli skvallrad på är ofta rädd och vet att han eller hon gjort något fel. När man tar exemplet att de själva, ett syskon eller kompis säger så känner de snabbt igen sig. Det blir inte fult att tala om när någon kränkt eller utsatt en kompis. Det är inte att gola, skvallra eller tjalla utan att hjälpa eller till och med rädda en kamrat eller utsatt elev.

I metoden finns något som kallas ”mobbningsringen”, vad innebär det?

– Det är en modell vi använder i undervisningen där vi diskuterar de olika roller som finns i en mobbningssituation – den mobbade, mobbaren, de som hejar på men inte deltar, de som försvarar den mobbade, de som ser men inte gör något osv. Det gör att eleverna kan identifiera de olika rollerna och förhoppningsvis aktivt ta ställning om en kränkande situation skulle uppstå.

Hur följer ni upp att det här verkligen fungerar?

– Varje år genomför vi en anonymiserad enkät där eleverna får svara på en mängd frågor. Det är till exempel frågor om eleven känt sig mobbad, varit rädd för att bli mobbad, blivit utsatt för rasistiska kommentarer, upplevt obehag med sexuell innebörd eller om man själv har mobbat någon.

– Ett annat viktigt resultat är var mobbningen sker –  till exempel i korridorer, på nätet eller i omklädningsrummet. Utifrån de svaren kan vi hantera problemen på rätt sätt och på rätt platser.

Hur skiljer sig den här metoden från andra arbetssätt mot mobbning?

– Tidigare har det i stort sett varit personberoende med enskilda anställda som driver arbetet med gott resultat medan andra inte gör det lika bra. Olweusmetoden höjer kvaliteten och inte minst finns det inga stora skillnader mellan personals agerande. Metoden, systematiken och engagemanget från alla på Byängsskolan är så viktigt och ger ett fantastiskt resultat!

 

Byängsskolan har 830 elever, och har arbetat med Olweusmetoden sedan 2013.