Säg som det är – vi gillar inte skolval och friskolor – i stället för ”hitte-på argument” mot friskolor

Jag har träffat Aida Hadzialic (AH) vid ett flertal tillfällen. När hon var statsråd och sedan hon avgått som minister. Det är en ambitiös person, kunnig och insiktsfull. Därför är det sorgligt att läsa det hon skriver på sin Facebook den 12 juli  för jag tror inte att hon tror själv på det hon skriver.

Jag har respekt för att man anser att friskolor inte ska finnas, även om jag givetvis inte alls håller med om detta. Men jag har ingen förståelse för att man tar till argument som inte har någon grund i verkligheten för att få med människor för sin sak. Det är ärligare att säga som det är – vi vill inte ha friskolor.

 

En faktagranskning av det AH skriver i sitt FB-inlägg ger anledning till följande kommentarer:

”För två dagar sedan skrev den liberala ledarskribenten Anna Dahlberg en välkommen krönika. Hon hade i flera veckor intervjuat rektorer som arbetat i en av landets största gymnasiekoncerner inom Academedia. Rektorerna vittnade om glädjebetyg, en rädsla för att tala med medier och om hur vinstjakten går före barnens framtid.”

Kommentar: AcadeMedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog har bloggat om Expressenledaren. Det finns ca 275 rektorer hos Academedia. Att det går att finna enskilda kritiska röster är inte konstigt. Det kan man högst sannolikt göra även bland kommunala rektorer utan att det kan tas till intäkt för att kommunala skolor har ett systemfel. Academedia var tidiga med att införa en visselblåsarfunktion och meddelarfrihet. Ledningen på Academedia har varit tydliga med att påtryckningar kring betygssättningen är helt oacceptabla samt att rörliga löner endast finns inom gymnasieskolan och inte får kopplas till elevernas resultat. Hade beskrivningen i Dahlbergs artikel stämt hade ju Academedia haft en stor personalomsättning, men det har de inte. Alla studier som gjorts visar ju på att friskolor generellt har mer nöjda medarbetare med bättre relationer till sina arbetsgivare än i kommunala skolor. Glädjebetyg är absolut ett problem vi måste komma till rätta med, men det är inte typiskt för friskolor.

 

”Mäktiga skolkoncerner har de senaste åren flyttat skattepengar utomlands. ”

Kommentar: Det är förklarligt att exemplet inte konkretiseras, för det finns inget sådant flöde. Vissa av de större svenska friskoleföretagen bedriver verksamhet även i andra länder, men det betyder inte att svenska skattepengar går dit.

 

”Bristen på ett fungerande regelverk har lett till att Skolinspektionen vid upprepade tillfällen tvingats stänga friskolor på grund av dess koppling till våldsbejakande islamism. ”

Kommentar: Detta visar ju framförallt att regelverket fungerar. Det stämmer att en handfull friskolor har haft allvarliga fel och därför lagts ned. Och det är självfallet viktigt att agera mot de huvudmän som inte följer regelverken, oavsett om det är kommunala eller fristående skolor. Skolinspektionen har för övrigt också framhållit de stora friskolekoncernernas systematiska kvalitetsarbete som ett föredöme.

 

”Vid andra tillfällen har de inte ens kunnat spåra bolagens ägare för att bedöma om huvudmännen är lämpliga. ”

Kommentar: Detta handlar om ett enda exempel där det av olika byråkratiska skäl drog ut på tiden att få fram rätt papper från andra länder för att bekräfta ägares ägare. Det råder dock ingen som helst tvekan om vilka personer som är det aktuella företagets huvudägare och Skolinspektionen har också godkänt dessa ägare.

 

”Samtidigt har betygen i friskolekoncernernas verksamheter klassats som affärshemligheter.”

Kommentar: Att påstå att detta bara gäller friskolekoncerner är för det första helt fel. Det gäller alla friskolor som är AB. För det andra är detta ett beslut som bygger på Statistiska Centralbyråns (SCB) tolkning av sekretessregler för statistik. Ingen annan har velat se denna stränga tolkning av statistiksekretessen, allra minst friskolorna. Vi välkomnar därför att en ny lagstiftning kommit på plats som gör att siffrorna är publika igen. Vår uppfattning är att denna lagstiftning borde bli permanent och har inget emot öppenhet.

 

”Den offentliga skolpengen var aldrig till för att finansiera friskolejättarnas vinster i Saudiarabien.”

Kommentar: Det här är rent trams. Det finns inget exempel på att friskolor bedrivit verksamhet med skattemedel i Saudiarabien. Förmodligen syftar AH på att Kunskapsskolan startat en skola i Saudiarabien med hjälp av saudisk finansiering. Lyssna på Peje Emilssons kommentar till detta felaktiga påstående som hennes dåvarande ministerkollega Shekarabi framförde för flera år sedan och som nu AH försöker att ge nytt liv. Det var osanning då och det är osanning nu.

 

”Sverige är idag det enda landet i hela världen som pumpar in miljarder i ett skolsystem – som inte går att granska – utan att begränsa vinstuttagen.”

Kommentar: Sverige är snarare det enda landet som tillåter att alla föräldrar kan välja skola bland flera alternativ, utan att det krävs en tjock plånbok. Om inte friskoleföretagen hade funnits hade de allra flesta föräldrar och elever bara varit hänvisade till den kommunala skolan. Den genomsnittliga vinsten för friskoleföretag är ca 2,5 % av omsättningen, efter skatt. Utdelningen är naturligtvis ännu mindre eftersom det mesta av överskotten återinvesteras. Att det inte skulle gå att granska hur man använder överskotten stämmer självklart inte. Skolinspektionen har full insyn i friskolornas ekonomi, vilket bl a visas av denna rapport till regeringen. Dessutom har alla de friskolor som är AB offentliga årsredovisningar som finns tillgänglig via Bolagsverket.

 

Till slut

Det fria skolvalet har ett starkt stöd, inte minst bland landets barnfamiljer. Allt fler väljer friskolor för sina barn och en stor majoritet av friskolorna är AB. Det är inte för att friskolorna är vinstfixerade, utan för att det är en bra verksamhetsform. Den stora majoriteten friskolor är små. 495 friskolehuvudmän med färre än 500 elever tar idag emot hela 45 procent av de elever som går i fristående grundskolor. Samtliga är AB. Eleverna som går här har frivilligt valt dessa skolor. Det kommer de inte att kunna göra om aktiebolagsformen förbjuds. Då kommer skolvalet att starkt begränsas eller t o m försvinna på många platser eftersom enbart en bråkdel av dagens friskolor då kommer att bli kvar. Det kanske är AH och socialdemokratins syfte. Men i så fall vore det ärligare att också säga det till alla de föräldrar som ingenting hellre vill än låta sina barn gå i en friskola.

/