31 maj 2021

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Nedan återfinns den replik som förbundet har skrivit till den debattartikel som docenten Anne-Marie Pålsson skrev med anledning av det uppdrag som hon har fått av Lärarnas riksförbund.

Jag vill också i detta sammanhang påminna om den rapport som professor Lars Henriksson skrev för några år sedan, då frågan om aktiebolag och vinstutdelning var aktuell med anledning av den sk Reepaluutredningen.

Så till vår replik i DN

Det är med stor förvåning vi läser Anne-Marie Pålssons artikel på DN debatt om att Lärarnas riksförbund tillsatt en utredning som ska landa i förslag på hur skolor med aktiebolag som driftsform ska kunna fasas ut ur det svenska skolsystemet. Att ett fackförbund aktivt driver att organisationer där många av deras medlemmar jobbar ska försvinna får nog betraktas som unikt.

Den senaste tiden har vi dock noterat att olika fackförbund börjat profilera sig själva genom att driva politiska frågor, något som stjäl både fokus och resurser från områden som ligger närmare medlemmarnas hjärtefrågor. Som till exempel hur vi kan minska lärarnas administrativa börda och hur vi kan skapa mer utvecklande arbetsmiljöer i skolan. Här finns mycket att göra och här är fackförbunden en viktig röst för landets lärare.

Friskolor har i 30 års tid varit en naturlig del av det svenska skolsystemet. Cirka 385.000 elever går i fristående skolor och antalet ökar för varje år. Nästan 300.000 av dessa går i skolor med aktiebolag som driftsform. Ca 80.000 lärare har valt att jobba i fristående skolor, varav en stor majoritet i skolor med aktiebolag som driftsform. Undersökningar visar dessutom att de som valt friskolor är mer nöjda med sin arbetssituation än lärare i kommunala skolor.

Följande finns till exempel att läsa på Lärarnas riksförbunds webbsida:

”Vi ser i våra arbetsmiljöundersökningar att lärare i friskolor trivs bättre, och är mer nöjda, med sin arbetsplats än lärare som än anställda vid kommunala skolor.”

Utöver detta har friskolor nöjdare elever och föräldrar, bättre kunskapsresultat och bättre ledarskap. De problem som svensk skola brottas med beror med andra ord inte på driftsform. När man tittar på fakta är det därför svårt att förstå varför ett stort fackförbund som Lärarnas riksförbund vill tillsätta en politiskt inriktad utredning av det slag som beskrivs i Anne-Marie Pålssons artikel.

Vi är självklart medvetna om att det finns starka åsikter om vilken driftsform skolor ska ha, men att tillsätta en utredning vars enda syfte är att försöka slå ut en stor andel av landets friskolor, enbart på grund av dess driftsform, kan inte betraktas som seriöst. Det skulle till exempel innebära att nästan 300.000 skolplatser försvinner i en tid där vi behöver fler, inte färre, skolor. Det skulle också innebära att valfriheten försämras och just möjligheten att välja skola är något som värderas högt av många.

Det är mycket svårt att förstå hur en facklig organisation kan driva en fråga som direkt stänger ute så många lärare och elever. Det behöver Lärarnas riksförbund förklara.

Vi kommer nu dessutom att bjuda in de fackliga organisationerna till samtal. Vi tror på dialog och att vi tillsammans kan fokusera på de frågor som på riktigt är viktiga för att göra svensk skola bättre.

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,