DN Kultur har idag en artikel som föranleder följande mail från mig till journalisten Philip Teir
Hej,
Läste din artikel i DN Kultur idag om den svenska friskolereformen. Bifogar en länk till Fakta om friskolor då du har en del felaktiga uppgifter i din artikel. https://www.friskola.se/fakta-om-friskolor/
- Den utredning som tillsattes av s-regeringen i september 1991, strax innan valet, visar att det då fanns 77 godkända fristående grundskolor i Sverige 1991/92. 8.300 elever gick i dessa skolor (inte 500 som det står i artikeln). Det var 25 konfessionella, 25 Waldorf, 12 Montessoriinspirerade, 6 Internationella, 3 minoritetsskolor (estniska, svensk/finska) och 6 övriga. 73 procent av friskolorna fanns i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.
- Friskolereformen baseras inte på en statlig skolpeng. Förvånande att professor Sahlström säger att skolpengen är statlig då det är en kommunal skolpeng, som dessutom skiljer sig från kommun till kommun.
- I artikeln står det att det idag är 60.000 elever som går i friskolor. Enligt Skolverkets statistik är det ca 175.000 elever som går i fristående grundskolor läsåret 2019/20. Totalt om vi tar med fristående förskolor och gymnasieskolor är det drygt 384.000 elever.
- De stora skillnaderna mellan Sverige och Finland nämns inte i artikeln.
- Det handlar om varför Sverige genomförde de stora förändringarna på skolområdet i början av 1990-talet. Det var för att det fanns en omfattande kritik av att svensk skola inte var tillräckligt bra och att det fanns ett stort missnöje bland förändrar över att de inte kunde välja skola. Denna kritik, som ju var en anledning till att s-regeringen tillsatte den utredning som jag nämnde ovan, ledde till kommunalisering av skolan, friskolereformen, förändrad lärarutbildning mm. En debatt som inte alls fanns i Finland pga att de inte hade samma kvalitetsproblem i skolan.
- Läraryrkets status har länge varit mycket högre i Finland än i Sverige. Kan det bero på att fokus på skolans kunskapsuppdrag är större i Finland än i Sverige?
- Vilken betydelse har lärarutbildningarnas kvalitet för läraryrkets status?
- Professor Sahlström menar att närhetsprincipen gäller för antagning till gymnasieskolor i Sverige. Detta är fel, det är betygsintagning, således samma system som i Finland.
Finland genomgår, precis som Sverige gjort, en utveckling från att ha varit ett väldigt homogent land befolkningsmässigt till att ha ökande andel elever med utländsk bakgrund. Det ska bli intressant att följa hur den finska skolans struktur klarar denna utmaning. Måhända kan det ökade fokus på kunskapsuppdraget innebära att de lyckas bra även i denna del.
Det är intressant det som professor Sahlström avslutar med i artikeln. ”Politiseringen av debatten gör att man får ett ryckigt fokus på saker som kan ge stor effekt men vars långsiktiga konsekvenser är svårare att överblicka.” Kan det vara så att skillnaden mellan den svenska och finska skolan kan förklaras av vilken skolpolitik som fördes i respektive land på 1970-talet?
/