En ny undersökning ger stöd för en befarat ökad bostadssegregation om utredning förverkligas. Fler än hälften kan tänka sig flytta för skolans skull.
Debatten om skolvalet är i full gång sedan regeringens utredare presenterat omfattade förslag för hur friskolors villkor ska ändras i den så kallade Likvärdighetsutredningen. Ett av förslagen innebär att dagens kösystem för friskolor skrotas och ersätts av ett system där det blir lottning till de skolor som har fler sökande än platser, dvs populära skolor. Det ska med andra ord inte spela någon roll hur lång kötid man har till den friskola man vill gå i.
Friskolornas riksförbund har i sitt remissvar varnat för konsekvenserna av att ge föräldrar och elever en mer oförutsägbar antagningsprocess till grundskolan. Förbundet hävdar bland annat att en oönskad effekt blir att boendesegregationen fördjupas. Redan idag är boendesegregationen det som bidrar mest till skolsegregationen, visar en studie från IFAU.
Kritiken går ut på att om det blir ännu svårare att förutse vilken friskola eleven kan gå i kommer de kommunala skolornas närhetsprincip bli ännu viktigare för familjer. Bostadsområdet som redan nu brottas med problem kommer riskera överges av familjer som vill försäkra sig om att barnen hamnar i en välfungerande kommunal skola eftersom de inte kan vara lika trygga i att hamna i en friskola längre ifrån bostaden.
I en undersökning gjord av Demoskop får också denna oro stöd. Siffrorna ligger i linje med vad Kunskapsskolan sedan tidigare presenterat. En majoritet av föräldrarna skulle kunna tänka sig att flytta för att deras barn ska slippa gå i en skola de är missnöjda med. Detta gäller särskilt bland de som har barn i friskola.