”Jag minns hur överraskade föräldrarna blev över att det inte kostade någonting att gå i en fristående skola”

Efter 27 år som förskollärare, grundskolelärare, montessorilärare för förskola och grundskola samt rektor på Montessoriskolan i Lindängen, Ulricehamn, valde Gunilla Jacobsson att i höstas sälja verksamheten till friskolekoncernen Atvexa. Gunilla och hennes kollega var bland de första som startade en friskola i Sverige 1993.

Varför startade du en friskola?

Jag ville att mina egna barn skulle gå i en Montessoriförskola och kontaktade kommunen, som inte hade några planer på att starta en. Vi bjöd in till ett informationsmöte och fick över 80 intresseanmälningar från föräldrar, som precis som jag, sökte en skola med en annan inriktning än den som kommunen erbjöd. Jag har hela tiden haft en fin kontakt med kommunen vilket naturligtvis har underlättat. Jag och en kollega var bland de första som startade en friskola i Sverige 1993. Jag minns hur överraskade föräldrarna blev över att det inte kostade någonting att gå i en fristående skola.

Hur skulle du sammanfatta dina 27 år?

Jag och min kollega började med en förskola med 25 barn. År 2000 var jag ensam ägare till verksamheten.  I höstas hade vi 50 förskolebarn och 95 grundskolelever upp till årskurs 6, närmare 25 lärare och övrig skolpersonal. Jag har under åren vidareutbildat mig till grundskollärare och rektor och nu är jag kvar i verksamheten som rektor. Det var varit meningsfulla år, roliga år, mycket arbete och ett stort ansvar.

Vad har varit roligast?

Jag älskar mitt jobb och att jobba med barnen. Att se varje barns olika förutsättningar och att låta de små barnen leka och samtidigt lära sig i sin egen takt. Det roligaste har varit friheten, även om det med den följer ett stort ansvar och mycket jobb. Men vi har fått så mycket tillbaka! Nu är barnen från början av 90-talet själva föräldrar och söker plats hos oss för sina barn.

Vad har varit svårast?

Som friskola måste du alltid prestera bättre än andra skolor, för att bli vald.  Tidvis har jag varit orolig, en friskola måste ju, till skillnad från kommunala skolor, alltid ha en ekonomisk buffert, något som också Skolinspektionen kräver. Och trots att jag har haft förmånen att ha en stabil personalsituation är det tufft med personalansvar.

Varför sålde du?

Jag funderade under några år hur det skulle bli med verksamheten, i ljuset av den allt hårdare debatten om friskolor, växande administration och oro över ekonomin. När Atvexa visade intressen kändes det rätt, för mig var det viktigt att montessoripedagogiken blir kvar, och ägarskiftet föll väl ut hos både personal och föräldrar.

Hur blir det med verksamheten nu?

Det blir en trygghet att ingå i ett större nätverk, och i en verksamhet med större ekonomiska muskler. Och jag är kvar som rektor, även om jag ibland rycker in som lärare vid behov. Men kanske kan skolan nu utökas med ett högstadium. Att satsa de pengarna hade inte fungerat för mig

Hur ser du på friskolornas framtid?

Jag anser att det är positivt med olika inriktningar, något som föräldrar också alltmer efterfrågar för sina barn. Friskolor bidrar också till att alla skolor måste se över och vässa sin organisation för att uppnå bästa möjliga kvalitet. Det är ju ändå kvaliteten i verksamheten man ska titta på tycker jag.