16 februari 2021

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Sällan har vi väl varit med om en sådan kanonad av debattartiklar om friskolor. Varje dag publiceras det en debattartikel undertecknad av socialdemokratiska politiker. Medarbetare i kommunala skolor skriver debattartiklar och rasar över friskolorna. Skolpengsystemet beskrivs som att det dränerar de kommunala skolorna. Radikala lärarstudenter skriver debattartiklar med budskapet att friskolorna måste stoppas.

Men vet ni vad som är märkligt ?

Inte en enda av dessa debattörer tar upp det som är det relevanta i sammanhanget – individens perspektiv. Ingen reflekterar heller över ”Hur kommer det sig att allt fler väljer friskolor?” ”Varför väljer allt fler bort de kommunala skolorna?”

Det borde ligga nära till hands att reflektera över detta. Särskilt som flera av de som undertecknar debattartiklarna själva är skolhuvudmän. Är den hets mot friskolor och skolvalets effekter som nu pågår runt om i landet över huvud taget relevant för landets föräldrar och ungdomar?

För ett antal år sedan lät vi Ipsos göra en undersökning om allmänhetens inställning till skolan. Jag tror att det som den undersökningen visade alltjämt är en korrekt bild av vad allmänheten tycker är viktigast när det gäller skolan.

Det är ganska självklart att föräldrar och elever tycker att det som är viktigast är det som händer i skolan, och framförallt i klassrummet. Därför väljer de den skola som de tror passar bäst för individen. Det kan de göra tack vare skolpengen. Men detta reflekterar inte debattörerna över – annat är att de vill ”straffa” de elever som väljer en friskola genom att sänka deras skolpeng.

Kvartals artiklar om skolan, som publicerades nyligen, visar att det finns en hel del att göra när det gäller att analysera sambandet mellan resurser och resultat i skolan. Ett uppdrag som likvärdighetsutredningen hade men inte levererade på. Den valde att fokusera på att utforma ett system som kan lägga krokben för friskolor och därmed begränsa valfriheten. Det är dessa förslag som nu debattörerna slåss för.

Det som Kvartals artiklar pekar på borde istället vara i fokus i debatten – hur används resurserna i skolan? Hur säkerställer vi kvalitet i svensk skola? Hur ser vi till att alla de som lämnar grundskolan är rustade på bästa möjliga sätt, utifrån individens förutsättningar och förmåga?

För svaret på dessa frågor skulle verkligen kunna göra skillnad för många individer, och lyfta kvaliteten och resultaten i svensk skola, oavsett om det är en friskola eller en kommunal skola.

Det parti som väljer att ha detta som utgångspunkt i sin skolpolitik är jag övertygad om kommer att bli relevant i skoldebatten. För det är vad som händer i skolan som är det som folk bryr sig om.

 

 

Skolkommunalrådet ägnar sig åt lagtrots – det är inte okej

08 april 2024

Det socialdemokratiska skolkommunalrådet i Göteborg Viktoria Tryggvadottir Rolka tycker inte om skollagen, och hon tycker inte om det fria skolvalet.

Friskolor höjer andelen behöriga lärare

04 april 2024

Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Det skriver Skolverket idag. De har

Mobbing oacceptabelt på IES Borås

22 mars 2024

Skolan är Sveriges vanligaste brottsplats för ungdomar. Detta faktum är svårt att ta in och det är än mer obegripligt

Friskolor lyfter svenska kunskapsresultat

20 mars 2024

Svenska friskoleelever ligger ett helt läsår före elever i kommunala skolor. Förvånad? Många som följt skoldebatten blir nog det. Men