Skolforskare kritiserar Likvärdighetsutredningen – De har räknat fel om skolpengen

Åstrandsutredningen om en likvärdig skola kan inte ligga till grund för en eventuell lagstiftning om att minska skolpengen för landets friskolor. Utredningens förslag är inte grundat i tillräcklig empiri och en noggrannare analys krävs därför för att ta reda på vad, om något, som ska förändras.

Det  visar rapporten Friskolorna och skolkostnaderna från Svenskt Näringsliv.

Åstrandsutredningens utgångspunkt är att dagens finansiering av kommunala och friskolor inte är likvärdig på grund av skillnaderna mellan huvudmännen och att ersättningen till friskolor därför bör minskas.  Men beräkningarna är i fler avseenden missvisande, enligt Svenskt Näringslivs rapport som är en empirisk granskning av utredningens analyser.

Friskolor mer framgångsrika

Åstrandsutredningens slutsats att fristående skolor inte anpassar sig till variationer i elevunderlaget i samma utsträckning som kommunala skolor bygger enligt rapporten inte på ett tillräckligt robust underlag. Enligt rapportens analys har friskolor varit mer framgångsrika än kommunala skolor i att anpassa sig till elevunderlaget under 2010-talet. Här skulle dessutom, menar rapportförfattaren,  konkurrensen från friskolor kunna leda till att kommunala skolor blir bättre på att anpassa sina kostnader till varierande elevkullar.

Merkostnader överskattas

Den merkostnad som utredningen menar uppstår för kommunala skolor till följd av elevvariationen är dessutom överskattad och bygger på ett enskilt år, 2018. Analyserar man merkostnaden för hela perioden 1997-2108 och tar hänsyn till bland annat att skolmåltider och lärarverktyg knappast måste betalas för elever som ännu inte finns på skolan blir merkostnaden för kommunala skolor lägre.

Varför kommunala skolor ska kompenseras för detta, när det visar sig att friskolor dessutom är bättre på att hantera variationer av elevkullar, framstår som oklart, menar rapportförfattaren.

Kommunerna tjänar dubbelt

När man korrigerar rena räknefel i utredningens beräkningar, som till exempel att kostnaden för effekten av nyinvandrade och asylsökande elever räknas dubbelt, och analyserar mer relevanta jämförelser över tid finns det inget belägg för att fristående skolor har en mer fördelaktig finansiering än kommunala skolor under 2010-talet.

Tvärtom har kommunala skolor överkompenserats, framför allt under senare år. Det beror på att kommunerna minskar sina egna kostnader när de får mer bidrag från staten. Kommunerna tjänar i praktiken dubbelt på statsbidragen. Genom att söka riktade statsbidrag och sänka sin egen finansiering för skolpengen kan man samtidigt sänka ersättningen till friskolor.

Det stämmer inte heller att kommunernas kostnader ökar för att friskolor etablerar sig. Snarare tycks kommunerna tjäna på att ha friskolor, är slutsatsen i rapporten.

Rapportförfattaren PhD Gabriel Heller-Sahlgren är verksam vid London School of Economics och Institutet för Näringslivsforskning.

 Ladda ned rapporten här.

Läs hela utredningen här.