Förminska inte problemet med radikalisering och ökad ungdomsbrottslighet till att handla om friskolereformen.

I DN idag kan vi läsa en debattartikel av två statsråd. De vill göra friskolereformen och konfessionella skolor ansvariga för radikaliseringen i det svenska samhället. 85 procent av alla grundskolebarn går i kommunala skolor. Ministrarna menar att friskolereformen är grogrund för islamiseringen i Sverige. De flesta konfessionella friskolor är kristna, av knappt 70 är ca 11 muslimska. Enligt utredningen ”Nya regler för skolor med konfessionell inriktning, SOU 2019:64” så gick det drygt 9.400 elever i en grundskola med konfessionell inriktning läsåret 2018/19, det motsvarar knapp en procent av grundskolans elever. Och då är det stora flertalet konfessionella skolor, som nämnts ovan, kristna. Man kan undra vad Svenska kyrkan tycker om denna debattartikel. De var, med ärkebiskopen i spetsen, mycket kritiska i sitt remissvar till förslaget att förbjuda nyetablering av konfessionella skolor.

Vi vet att det finns alltför många skolor som inte fungerar och att det riskerar att leda till att barn och ungdomar hamnar i kriminella gäng. Självfallet måste detta åtgärdas. Det borde vara gjort för länge sedan. Skolor måste fungera. Här har alla skolhuvudmän ett stort ansvar – inte minst de kommunala. Där återfinns som sagt det stora flertalet barn i skolåldern. Vi har under senare år sett exempel på skolor, varav flera finns i utanförskapsområden – typ Storvretskolan i Botkyrka, Sjumilaskolan i Göteborg, Rosengård i Malmö – som har uppenbara brister när det gäller ledarskap och ordning och reda. Det finns skolor där en majoritet av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det finns ingen naturlag som säger att bara för att barn bor i ett utanförskapsområde så klarar de inte skolan. Tvärtom konstaterar Skolinspektionen att det finns exempel på skolor som klarar detta utmärkt ”trots utmanande elevunderlag”. Men tyvärr är det många som inte gör det. Här ligger en stor del av problemet. Detta var ett av de ämnen som vi tog upp på vår höstkonferens i september.

Men ministrarna vill inte se detta – de vill klämma åt friskolorna. De skriver att ”Svensk skola ska inte vara en tummelplats för extremism och radikalisering”. Det är det ingen som vill. Sedan kommer nästa besked ”vi vill reformera friskolesystemet i grunden”. Nu handlar det plötsligt om alla friskolor.

Det är intressant att de blandar in offentlighetsprincipen i sin artikel. De skriver ”I dag kan polis och säkerhetspolis dela med sig av vissa sekretessbelagda uppgifter till skolor om det exempelvis kan motverka terrorism och att personer med kopplingar till våldsbejakande extremism agerar inom skolan. Men eftersom fristående skolor inte omfattas av offentlighetsprincipen gäller dessa regler i dag bara kommunala skolor.” Kopplingen till offentlighetsprincipen är uppenbart ägnat att vilseleda.

För att driva friskola i Sverige krävs det tillstånd av Skolinspektionen. Sedan 1 januari 2019 gäller en ny lagstiftning i Sverige. Den sk ägar- och ledningsprövningen innebär en skärpt granskning av alla ledande befattningshavare i friskolor, och ägare. Ministrarna konstaterar i sin artikel att flera skolor har stängts. Anledningen till detta, vilket givetvis är helt rätt, är för att tillsynsmyndigheten Skolinspektionen har fått information, via Säpo eller på annat sätt, om att skolorna inte lever upp till kraven. Då ska de stängas. Det kan tex vara att ägarna inte är lämpliga. Skolinspektionen skriver på sin hemsida att

”Personer som ingår i ägar- och ledningskretsen ska även i övrigt bedömas lämpliga. Vid lämplighetsprövningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Var och en i ägar- och ledningskretsen måste bedömas lämplig. Det räcker alltså med att en person bedöms olämplig för att kraven inte ska anses vara uppfyllda. ”

Ägar- och ledningsprövningen görs nämligen genom att myndigheten kontrollerar individernas bakgrund, befattningshavare och ägare av friskolor,  via bl a belastningsregistret, skattemyndigheternas register och kronofogdens register. Det finns inget som hindrar att den som misstänker att det är ”fel personer” som står bakom tex en tillståndsansökan eller en befintlig friskola tipsar Skolinspektionen. Inga av dessa informationskanaler är på något sätt beroende av offentlighetsprincipen. Tillsynsmyndigheten har tillgång till all den information som den behöver, inklusive fullständig insyn i friskolornas ekonomi.

Radikalisering och den ökade brottsligheten är ett stort problem i Sverige som måste tas på allvar. Skolan spelar givetvis en viktig roll i detta sammanhang, men vad som händer utanför skolan är minst lika viktigt, om inte viktigare. Jag beklagar att landets inrikesminister och justitieminister nu förminskar detta enorma samhällsproblem till att handla om friskolereformen och att förbjuda konfessionella skolor.

En lite fråga kan vara på sin plats – Hur många av de som under senare tid har ägnat sig åt våldsbejakande islamism och bidragit till radikaliseringen har gått i kommunala respektive fristående skolor?

/

Författare

Prenumerera på bloggen