Idag har förbundet lämnat in sitt remissyttrande över utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”. Förhoppningsvis kommer det att vara många som svarar och tydliggör vilka effekter som förslagen har för såväl friskolor som vårdnadshavare.
Vi välkomnar förslaget att alla ska välja skola och att föräldrar kan lista obegränsat antal skolor. Alla ska känna till möjligheten att välja skola och det måste finnas relevant information som underlag för individens skolval.
Svensk skola har kvalitetsproblem. Det har visats på många sätt, via andelen elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, via statliga utredningar och via Skolinspektionens rapporter. Problemen är kända och därför är det särskilt beklagligt att utredningen inte lyckats med sitt grundläggande uppdrag; att analysera hur dagens finansiering tar hänsyn till elevers behov, skolors förutsättningar för en likvärdig utbildning och om resursskillnader påverkar kunskapsresultaten. Bristerna i denna del hindrar inte utredningen att presentera genomgripande förslag. Detta utan att visa att de kommer att leda till bättre kunskapsresultat och en högre andel elever som lämnar skolan med gymnasiebehörighet.
Det allvarligaste förslaget, som påverkar såväl elever som friskolor, är det som ger kommuner rätt att göra avdrag på skolpengen för friskolor. Ett förslag som baseras på en beräkning som på goda grunder kan ifrågasättas. De elever som väljer en friskola straffas med en lägre skolpeng. Nedskärningen av skolpengen innebär att ett stort antal, framförallt mindre friskolor, inte kommer att kunna bedriva verksamhet i framtiden. Marginalerna är redan idag mycket små och med en nedskärning av skolpengen försvinner de helt. Något som i sin tur naturligtvis kommer att påverka skolvalet då det blir färre skolor att välja mellan. De större aktörerna har oftast större uthållighet. Men 95 procent av alla friskolehuvudmän har bara en eller två skolor.
Utredningen kallas likvärdighetsutredningen därför är det märkligt att den inte har lämnat några förslag på hur systemet för tilläggsbelopp kan förbättras. Det är många förtvivlade föräldrar som kan vittna om att situationen för många elever med särskilda behov tydligt illustrerar bristen på likvärdighet i svensk skola. Ett resursfördelningssystem som inte fungerar drabbar dessa elever då resursskolor som är inriktade på elever i behov av särskilt stöd, får för små resurser.
Förbundet är också kritiskt mot bl a följande förslag:
- Att regionala skolmyndigheter inrättas och de följdförslag som kopplas till detta
- Att skolhuvudmännen fråntas ansvaret för skolplaceringen
- Att förskola inte ska räknas som verksamhetssamband, vilket gör att barn som går i samma huvudmans förskola inte kan garanteras en plats i den huvudmannens förskoleklass/grundskola.
- Att möjligheten att byta skola under terminen begränsas
- Att friskolor förbjuds att ha kö som urvalsgrund och ersätts med lottning.
Kravet på en allsidig sammansättning vid urval gör att det blir svårt för föräldrar att förutse skolplaceringen innan man får skolplaceringsbeskedet i april. Detta eftersom ”allsidig social sammansättning” kan betyda olika beroende på hur elevsammansättningen ser ut på respektive skolenhet. Förslaget försämrar helt klart transparensen när det gäller skolplaceringen. Samtidigt kvarstår löftet om en skolplacering i rimlig närhet av bostaden, att jämföra med relativ närhet i dagens system, som urvalsgrund till kommunala skolor, vilket gör att boendesegregationen alltjämt riskerar att få stort genomslag.
Det är viktigt att kvaliteten och kunskapsresultaten i svensk skola ökas. Utredningen lämnar inga skarpa förslag för att åstadkomma detta utan fokuserar på omorganisation av myndigheter, öppnar för att friskolor ska få lägre resurser och föreslår regelverk när det gäller urval som vi uppfattar som försök att styra skolvalet. Stort fokus läggs på elevers bakgrund, ett fokus som borde läggas på att höja kunskapsnivån oavsett elevens bakgrund.
Med detta sagt är ändå införandet av ett obligatoriskt skolval är ett viktigt första steg. Det skapar möjligheter att bryta effekten av boendesegregationen och det understryker vikten av att det finns relevant information om alla skolor så att föräldrar och elever kan göra ett informerat skolval. Men det mycket stora intresse som finns för friskolor idag visar också på behovet av att populära skolor får möjlighet att växa. Den aspekten saknas helt i utredningen. Utredningens svar på att det finns långa köer är att förbjuda köer och att införa lottning. Men det blir ju inte fler skolplatser på populära skolor för det. Men för att alla skolor ska bli bra skolor, och kunna erbjuda den likvärdighet som är önskvärd, både utifrån elevens perspektiv och utifrån samhällets, så krävs det att vi alla fokuserar på att vad som faktiskt händer i klassrummet leder till bättre kvalitet. Det är en väg som ökar likvärdigheten i svensk skola utan att minska på valfriheten.
Den som vill bli inspirerad i sitt remisskrivande kan läsa vårt yttrande här.
Förbundet har också ett särskilt yttrande till utredningen och det kan du läsa här.
Vi har också mer information om förslagen här.
Det är viktigt att så många som möjligt får klart för sig vad förslagen i denna utredning kan få för effekter för det som många idag säger har kommit för att stanna – skolvalet.
För villkoren för verksamheten spelar roll. Och det vet också de som står bakom utredningens förslag. Så min uppmaning till friskolor är – ta reda på vad detta innebär för din verksamhet och sprid kunskapen om det till politiker, vänner och bekanta. Skriv också gärna ett remissvar.
/