Se skolans verkliga utmaningar – låt alla goda krafter bidra

Detta är rubriken på den rapport som vi presenterar idag. Jag skriver om den i Dagens Samhälle idag. Svensk skola har en utmaning i att så många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. 80 procent av alla elever i åk nio går i kommunala skolor. 9 av 10 elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet kommer från kommunala skolor. Men det är egentligen inte det som är poängen med vår rapport. Poängen är att vi vill skapa förutsättningar för att skolor och skolhuvudmän ska lära av varandra. Den svenska debatten är näst intill fixerad vid huvudmannaskapet och skolvalet. Friskolorna framställs som skulden till i princip allt i dagens skola. Den debatten verkar vara viktigare att hålla liv i för många än att faktiskt diskutera vad de som är framgångsrika gör. Som jag skrev om i förra veckan i SvD, Skolinspektionen konstaterar att det är ca 7 procent av de skolor som de granskade under 2019 som de menar har hög kvalitet. Hur jobbar dessa skolor? Hur ser de till att inte eleverna som lämnar grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet?

Gustav Blix, som skrivit rapporten och som jag intervjuar här, tar i densamma upp exempel på hur skolhuvudmän år ut och år in har ”tillåtit” att flera av deras skolor har underpresterat. Hur kan det komma sig? Hur kan det komma sig att det finns skolhuvudmän som trots att vi har haft krav på ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan i decennier fortfarande inte jobbar på ett sådant sätt? Jag tar upp exemplet Göteborg i debattartikeln, Malmö har liknande problem som Göteborg. Och detta har pågått i många år.

Göteborg har ett nytt politiskt styre efter valet och de har en mycket tydlig målinriktning. Det ska bli intressant att följa vad som händer nu när denna en av landets största skolhuvudmän har satt ner foten och klart deklarerat att utvecklingen måste vända. Alla skolor ska bli bra skolor och huvudmannen vill ha koll på hur det går genom ett systematiskt kvalitetsarbete och årliga återrapporteringar. Det finns dessutom ett uttalat intresse för att samverka med andra skolhuvudmän för att utbyta erfarenheter. Nacka kommun jobbar så sedan länge.

Blix har tittat på kvalitetsrapporter utifrån Peter Fredrikssons fyra principer. Skolverkets generaldirektör menar att detta är grunderna till framgång:
1. Ha koll på elevers lärande
2. Säkra arbetsron med tydliga regler och rutiner
3. Fokusera på skolans kunskapsuppdrag
4. Ha höga förväntningar på både elever och lärare.

Detta är inga konstigheter- detta framfördes av skolforskaren Lennart Grosin redan för 30 år sedan i Expressens artikelserie ”den orättvisa svenska skolan”.  Jag påminner om det in denna artikel. Trots detta vet vi att det finns skolhuvudmän som inte jobbar utifrån dessa principer och vi vet också att det slår hårdast mot de elever som har det tuffast.

Klart är dock att allt fler föräldrar inser att detta är viktigt och vår förhoppning är att rapporten ska leda till samtal runt om i landet mellan skolhuvudmän. Vi är övertygade om att det finns mycket att lära av varandra och att det kan bidra till att fler och fler elever faktiskt blir behöriga till gymnasiet. För med den förändring av elevsammansättningen som skett under de senaste 10 åren, med allt fler elever med utländsk bakgrund och allt fler elever med särskilda behov, så kan inget vara viktigare än att lära av de bästa och att leva efter de fyra punkterna. Klarar vi inte detta så kommer vårt land att tvingas hantera gigantiska utanförskapsproblem. Ytterst är detta ett ansvar som varje huvudman har – oavsett om det är en kommunal eller fristående huvudman. /

 

 

 

Författare

Prenumerera på bloggen