Forskningens bild av skolvalets effekter döljs av skoldebattörer

I förra veckan kom en mycket intressant sammanställning av forskaren Gabriel H Sahlgren. Han har på uppdrag av Timbro gjort en sammanställning av den forskning som finns kring skolvalet och relaterat denna till de påståenden som görs i den offentliga debatten, och för den delen även i offentliga utredningar om svensk skola och skolvalssystemet. Tack för detta bidrag till debatten Timbro. Det sägs ju ofta i den offentliga debatten att beslut ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Hur ser det då ut när det gäller påståenden om friskolorna, segregationen och skolvalets effekter? Heller Sahlgren sammanfattar det på följande sätt:

Den empiriska forskningen kan sammanfattas enligt följande:

  • Skolvalet och friskolorna har haft ganska små men positiva effekter på kunskaperna och effektiviteten i grundskolan, som inte kan förklaras av betygsinflation. Dessa effekter har ökat över tid och blev tydliga först några år in på 2000-talet. Friskolornas bidrag kan framför allt härledas till deras konkurrenseffekter på kommunala skolor. Effekterna av vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor är ungefär lika stora.
  • På gymnasiet höjer friskolorna elevers slutbetyg, sannolikheten att de tar examen efter tre år samt deras resultat på nationella prov i engelska och svenska. Likaså ökar friskolorna sannolikheten att eleverna läser vidare på universitetet året efter att de gått ut gymnasiet och att de tar minst 15 ECTS-poäng under det året. Det går inte att utesluta att effekterna beror på betygsinflation, men de positiva effekterna på högskolan tyder på att så inte är fallet.
  • Det finns dock samtidigt tecken på att elever i fristående gymnasieskolor presterar något sämre på externt rättade prov än elever i kommunala gymnasieskolor – oavsett driftsform – men det är oklart om detta reflekterar ett orsakssamband. Forskningen tyder hursomhelst inte på att systemeffekterna har varit negativa i denna bemärkelse.
  • Likvärdigheten har inte påverkats nämnvärt av skolvalet och friskolorna.
  • Det finns tecken på att skolvalet och friskolorna har ökat skolsegregationen, men det är oklart om detta reflekterar ett orsakssamband då forskning tyder på att större möjligheter till skolval minskar bostadssegregationens effekter på skolsegregationen. Sorteringen efter elevers förutsättningar är starkast bland icke-vinstdrivande friskolor.
  • Stödet för att friskolor och skolvalet ökar betygsinflationen på systemnivå över tid är svagt – och om det finns en effekt är den liten.
  • Friskolor är mer generösa i rättningen av nationella prov än kommunala skolor i årskurs 9 och på gymnasiet (men inte i årkurs 3 och 5). Om något är icke-vinstdrivande friskolor mer generösa i rättningen än vinstdrivande friskolor.
  • Forskningen finner samtidigt att kommunala skolor som omgärdas av friskolor är mer restriktiva i rättningen av nationella prov än kommunala skolor som inte gör det. Systemeffekten av friskolorna på betygsinflationen är därför noll. Totalt sett tyder resultaten på att skillnaderna i rättningen mellan fristående och kommunala skolor beror på en omfördelning av elever snarare än en kausal effekt av huvudmannaskap.

Med andra ord finns det inte mycket som tyder på att skolmarknaden har varit den katastrof som vissa borgerliga debattörer och politiker nu påstår – framförallt inte vinstintresset, som är skolmarknadens mest kritiserade element inom borgerligheten. Att kritiken mot marknadskrafterna växer i borgerliga led i dagens läge är speciellt märkligt då Sveriges kunskapsresultat i OECD:s PISA-undersökning har ökat markant sedan 2012. Det tidigare fallet har faktiskt helt raderats ut bland elever med åtminstone en förälder född i Sverige. Detta samtidigt som marknadskrafterna har vuxit sig starkare än någonsin.

Så långt Heller Sahlgren. Han understryker också vikten av att ha bättre kunskapskontroller, bra information som underlag för skolvalet och en vassare Skolinspektion. Förhoppningsvis läser många denna intressanta rapport. Förhoppningsvis kan denna tydlighet i brist på bevis i forskningen kring det som påstås i debatten vrida fokus mot det som är de verkliga problemen. Det faktum att vi har för många skolor i Sverige som presterar dåligt. Det faktum att vi har tvingats införa en läsa,- räkna- och skriva garanti för lågstadieelever borde räcka för att människor ska inse att det inte är friskolorna och skolvalsystemet som är problemet i Sverige. Trots allt så är det 85 procent av alla grundskoleelever som går i kommunala skolor.

Men den ideologiska ivern för att motarbeta ett system som innebär att människor kan välja skola tycks fördunkla helhetsperspektivet. Det är djupt beklagligt. För medan fokus läggs på fel saker i debatten så går mängder med i elever i skolor som är mycket sämre än vad de skulle kunna vara. Det är hög tid att se skolans verkliga utmaningar. Heller Sahlgrens rapport visar på hur verkligheten ser ut.

Så läs den!

Författare

Prenumerera på bloggen