Lars Leijonborg; Friskolereformen har såväl följts upp som uppdaterats genom åren

Välfärdsforskaren Andreas Bergh hävdade i en krönika i DN att De liberala reformerna var noga genomtänkta – förutom skolpengen. Ett påstående som ju är värt att kolla upp så jag ställde några frågor till förbundets ordförande Lars Leijonborg, som ju var gruppledare för folkpartiet i riksdagen vid denna tid och således hade utmärkt insyn i regeringens arbete.

Har Andreas Bergh rätt i sitt påstående att det saknades underlag för beslutet om skolpengreformen?

Nej, jag tycker vi hade en hel del underlag. Internationellt fanns det mycket skrivet om ”vouchers” som en väg att stärka konsumentinflytandet i offentlig sektor. Det pågick en intensiv akademisk diskussion, ofta under det paraply som kallades public choice-skolan, om hur problemen i den offentliga sektorn borde hanteras. I Sverige hade de här frågorna varit stora i flera år. Den så kallade Pysslingen-debatten gällde rätten att starta och välja fristående förskola. Det var verkligen inte bara fotvård i Nacka, som Bergh nämner. Har man rätt att välja en fristående verksamhet och den i sin tur har rätt till liknande ekonomiska villkor som kommunala alternativ, då har man ju i praktiken en ”peng”, även om inte det ordet använts. I mitt parti, Folkpartiet, hade vi ett rätt omfattande internt arbete för att fördjupa oss i dessa frågor. Jag gjorde bland annat studieresor till USA och Danmark för att studera skolvalsmodeller. Jag tror att Moderaterna också hade arbetat en hel del med frågan. Det bidrog till att Beatrice Ask stod på fast mark när hon ledde arbetet med reformen. Men det är sant att vi inte tillsatte någon ”SOU”.

Visst har det skett förändringar/justeringar av reformen under de knappt 27 år som den har funnits?

Det är ett mycket relevant perspektiv. Vi lever i en reformistisk demokrati. Om något blev fel 1993 har vi, som du påpekar, haft 27 år på oss att rätta till det. Och det har ju skett. Det finns en del intressant i Berghs artikel och dit hör att han påpekar hur enormt mycket i omgivningen som påverkat förutsättningarna för skolvalreformen: kommunaliseringen, ett nytt betygssystem, den ökade invandringen, internet etcetera. Därför har det behövt ske en del anpassningar till en ny verklighet. Jag vill ju särskilt framhålla Friskoleutredningen, som jag ledde. Den hade det uttalade syftet att justera sådant som inte blev perfekt från början. Vi hade en rad förslag om till exempel tuffare tillsyn, ägarprövning, meddelarskydd för anställda och ett nationellt informationssystem för att underlätta familjernas skolval. Det sistnämnda har ännu inte förverkligats.

Hur tror du det kommer sig att påståendet att reformen hastades fram ständigt återkommer?

Det är ett inslag i det krypskytte mot friskolorna som pågår hela tiden. Det är trist. De första orden i överenskommelsen mellan sex partier i Friskoleutredningen löd: ”Friskolor har kommit för att stanna”. Tyvärr har två partier som ingick överenskommelsen glömt bort det.

/

Författare

Prenumerera på bloggen