Fler myndigheter löser inte skolans kompensatoriska uppdrag

– Att i ett läge där svenska skolresultat äntligen är på väg uppåt föreslå en omfattande omorganisation av svensk skola är fel resursanvändning, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund om den statliga utredningen som i dag överlämnades till regeringen.

Utredarens uppdrag var att lämna förslag för att förbättra likvärdigheten i den svenska skolan. Utredningen skulle analysera hur finansieringen tar hänsyn till elevers behov, skolors förutsättningar för en likvärdig utbildning och om resursskillnader påverkar kunskapsresultaten. Om det visar sig att resursskillnaderna behöver minska för att förbättra kunskapsresultaten så ska åtgärder föreslås.

– Utredaren konstaterar, trots omfattande analyser, att det inte går att visa på ett tydligt samband mellan resursskillnader och kunskapsresultat. Trots detta presenteras en rad genomgripande förslag varav flera slår mot friskolor, konstaterar Ulla Hamilton.

Ett sådant är förslaget att ge kommuner rätt att göra avdrag på skolpengen för friskolor, för en påstådd skolpliktskostnad. Även här är Ulla Hamilton kritisk.

– Alliansregeringen förtydligade 2010 hur skolpengen ska beräknas. Kommunens myndighetskostnad ingår inte i beräkningsunderlaget för skolpengen. Utredningens förslag innebär att elever som väljer en friskola ska straffas genom att få en lägre skolpeng. Det är ett grundskott mot likvärdigheten. Dessutom är det ett brott mot lika villkorsprincipen för huvudmännen. Om 10 procent av skolpengen skulle tas bort för friskolor går ekvationen inte ihop.  Det skulle kunna leda till att 400 000 elever blir av med sina skolplatser.

Hon fortsätter med att även kritisera en av de bärande delarna i utredningen, en ny regional myndighetsstruktur för skolan.

– Att bygga upp ”skollandsting” runt om i landet är fel användning av resurser. Skolkolosser med mängder av olika uppdrag för skolbyråkrater skulle öka byråkratin, administrationen och kostnaderna. Detta utan en given positiv effekt på undervisningens kvalitet i klassrummet, säger Ulla Hamilton.

Utredaren vill också ta bort kömöjligheten samt öppna för lottning och mer politisk styrning av antagningen till skolor.

– Lotten och anonyma tjänstemän ska inte ta makten från föräldrar och elever. Vi vänder oss mot en syn på likvärdighet som blir synonymt med en likartad elevsammansättning. Kravet på en allsidig social sammansättning kritiserades av Skolkommissionen (SOU 2017:35) i deras remissyttrande över utredningen. Kritiken är berättigad.  Det är en helt oförutsägbar urvalsgrund då innebörden kommer att skilja sig från skola till skola.

-Vi hade stora förhoppningar. Det här var en utredning som skulle öka förutsättningarna för att klara det kompensatoriska uppdraget (likvärdigheten), höja kvaliteten och därmed bidra till att fler unga lämnar skolan med goda förutsättningar för vuxenlivet. Tyvärr tvingas vi nu konstatera att det blev minst ett dussin nya skolmyndigheter och individperspektivet lyser med sin frånvaro. Det blev knappt en tummetott för eleven i klassrummet, men en boxhandske mot friskolorna avslutar Ulla Hamilton.