Svensk skola och segregationen

DN hade nyligen en artikel där Anna Ekström och Heléne Hodges rektor för Hjulsta grundskola, den skola i Stockholm vars elever gick ut nian med lägst betyg förra året, samtalade. Det är en intressant artikel på många sätt. Inom kort kommer det att överlämnas en utredning till Anna Ekström – ”Utredningen om en mer likvärdig skola”. Hon har talat länge om denna i olika sammanhang och det ska bli intressant att se vad utredaren kommer fram till. Förhoppningsvis blir det fokus på vad som krävs för att öka kvaliteten och därmed skolresultaten i svensk skola, oavsett vad eleverna har för bakgrund.

I artikeln i DN konstaterar utbildningministern; ”Ser man till den senaste Pisa-undersökningen är det uppenbart att kunskaperna i den svenska skolan går åt rätt håll, samtidigt som det är en lika tydlig larmsignal att likvärdigheten mellan skolorna fortsätter gå åt fel håll.”. Hon tillägger också att ”…  men det är också ett jättestort problem i sig att vi fått en så stark uppdelning mellan skolorna.”

Hur ser det då ut i svensk skola enligt Pisa-undersökningen som kom strax innan jul? Har vi en stark segregering, försämras likvärdigheten?

Av Skolverkets rapport om PISA 2018 framgår det att ”Sverige ett genomsnittligt land utifrån PISA:s likvärdighetsindikatorer ”. För Sveriges del gäller att:

  • Andelen elever som inte når upp till nivå 2 i läsförståelse är lägre än genomsnittet för OECD.
  • Betydelsen av socioekonomisk bakgrund ligger på OECD­-genomsnittet för samtliga 3 indikatorer (effekt, styrka och resilience).
  • Effekten av skolors socioekonomiska sammansättning skiljer sig inte från OECD­-genomsnittet.
  • Spridningen i skolors socioekonomiska sammansättning (skolsegregationen) är lägre än i OECD som helhet. Sverige har 14 procent (13,3 2015), att jämföra med OECD-genomsnittet på 24 (23,5 2015). Det innebär att Sverige, tillsammans med Danmark, är det land som har 4:e ”största blandningen” av elever i sina skolor. Detta innebär dock inte att det inte finns skolor som har en stor andel elever med utländsk bakgrund från lågutbildade hem. Det gäller framförallt kommunala skolor där boendesegregationen får fullt genomslag.
  • Den totala variationen i resultat i läsförståelse ligger över OECD­-genomsnittet.
  • För mellanskolvariationen, måttet på hur stor skillnaden är i resultat mellan skolor i ett land ligger Sverige på 16 % (16 2015). Det är betydligt under OECD-genomsnittet som är 30 (30,3 2015). 7 OECD-länder har mindre skillnad än Sverige.

Sverige har således bättre värden än OECD­-genomsnittet på tre av åtta indikatorer, sämre på en indikator och på OECD-nivå på övriga fyra.

Skolverket konstaterar också i sin PISA rapport 2018 att den genomsnittliga nivån på elevernas kunskapsnivå i läsförståelse inte skiljer sig signifikant från PISA 2000. Däremot finns det en större spridning mellan elevers resultat nu jämfört med då. När det gäller resultaten i matematik och naturvetenskap är resultaten 2018 nära de som var 2003 (första gången som matematik mättes) och 2006 (första gången som naturvetenskap mättes). Det vill säga resultaten 2018 är i stort sett på samma nivå som före nedgångarna 2009 och 2012.

Men tittar vi på hur stor andel av de svenska 15-åringarna som inte klarar OECD:s lägsta prestationsnivå så visar det att det återstår mycket för att höja kunskapsresultaten.

Det finns alltså en hel del att göra för att öka kunskapsresultaten än mer. Det är alldeles för många som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet.  Låt oss fokusera på vad som händer i klassrummet och sluta stirra oss blinda på vad eleverna har för bakgrund. För att citera Hjulstaskolans rektor; ” Det blir även väldigt stigmatiserande när man pratar om ”utanförskapsområden” och liknande. Man får en etikett som jag märker präglar många i Hjulsta, man tror att möjligheterna per automatik är begränsade för att man bor i ett visst område eller går på en viss skola. Det blir ett mentalt hämmande tänk som vi måste komma bort från.” Hon fortsätter; ”Vägen kan vara krokig och se olika ut, men man får aldrig ge upp för förr eller senare så hittar man rätt. Återigen måste vi komma bort från etiketterna och inte prata om bättre eller sämre, utan olika. Alla kommer inte få A i alla ämnen, men alla är bra på någonting och samhället behöver ju ett brett spektrum av kompetens.”

Visst kan pengar spela roll, och visst spelar det roll hur resurserna används. Men för att minska utanförskapet och förbättra likvärdigheten, så handlar det också om att ha höga förväntningar på alla elever, och att fokusera på kunskapsförmedlingen. Hjulstaskolan verkar vara på rätt väg då fler elever blir behöriga till gymnasiet. Rektorns inställning till sitt arbete och därmed också lärarnas, är en viktig framgångsfaktor.

Att framställa svensk skola som att den är sämre än vad den är knappast någon framgångsfaktor. Pisa visar att vi är på rätt väg. Låt oss fortsätta och fokusera på systematiskt kvalitetsarbete, ledarskap och höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund. Och se till att de elever som visar sig behöva stöd och hjälp också får det – oavsett bakgrund.

/

 

 

 

Författare

Prenumerera på bloggen