04 mars 2020

      Nätverket för en likvärdig skola pläderade i en debattartikel i SvD för att friskolor skulle få 20 procent lägre skolpeng än den kommunala skolpengen. Det de föreslår innebär de fakto att de elever som väljer en friskola ska straffas genom att de får en skolpeng som är 20 procent lägre än om de hade valt en kommunal skola. Det är ett häpnadsväckande förslag från några som säger sig företräda en likvärdig skola. Likvärdig för vem kan man undra.

      Varför vill de sänka skolpengen? Är dessa friskolor så dåliga? Nej det har inte med detta att göra utan det handlar om att de är friskolor, som är AB. Deras artikel avslöjar att det finns en del kunskapsbrister när det gäller hur verkligheten ser ut för friskolor. Jag skriver det i min replik i SvD som jag återger intakt här.

      ”Villfarelse om friskolors villkor”

      Boel Vallgårda och Johan Enfeldt som representerar det friskolekritiska Nätverket för likvärdig skola föreslår i en rapport (presenterad på SvD Debatt) en stor sänkning av friskolornas ersättning. Förutom det anmärkningsvärda i att några som säger sig förespråka en likvärdig skola föreslår att elever som väljer en friskola ska straffas genom en lägre skolpeng så kan vi konstatera att antagandena om hur verkligheten ser ut inte stämmer.

      Rapporten, som inte innehåller något nytt utan är en argumenterande produkt, menar att kommuner har ett kapacitetsansvar för alla elever medan friskolor själva kan sätta sin gräns och därmed få kostnadseffektiva fulla klasser. Men i själva verket sitter också friskolor fast i fasta kostnader såsom långa hyresavtal och personalkostnader. Långt ifrån alla friskolor har heller någon kö och vet därför inte antalet elever.

      Ett annat bärande argument är att friskolor skulle ha lättare elever. Förvisso har föräldrar till friskoleelever en i genomsnitt något högre utbildningsbakgrund, men många gånger är det elever som haft problem i den kommunala skola som väljer en friskola. Därmed ofta utmanande fall, helt oavsett föräldrars utbildning. Friskolor har exempelvis fler elever i åtgärden enskild undervisning.

      Författarna tar heller inte upp dagens socioekonomiska och landsbygdsstrukturella viktning av skolpengen. I dag är kostnaden för kommunen cirka 10 procent lägre för friskoleelever än för kommunala skolans elever, vilket rapporten borde nämna.

      Friskolor är dessutom hänvisade till en privat hyresmarknad med marknadspriser och utan möjlighet att dra av moms medan kommunala skolor ofta får subventionerade kommunala lokaler. Många investeringar, såsom it, ligger dessutom centralt på en kommun utanför skolpengsberäkningen. Friskolor får därtill ofta sitt skolpengsbeslut med kort varsel och ibland till och med in på verksamhetsåret. Det finns kommuner som i skrivande stund inte meddelat friskolor hur stor skolpengen är för 2020. Friskolans budget måste, till skillnad från den kommunala skolans, gå ihop, annars hotar konkurs.

      Men det allra mest slående med rapporten är inte den ensidiga synen på friskolors villkor. Utan det är fixeringen vid resurser och ointresset för vad som faktiskt skapar en fungerande skola. För några år sedan tillförde Stockholms stad 1 miljard kronor till de mest utsatta skolorna utan någon förbättring av resultaten. Betygen gick i stället ner.

      Skolor med liknande förutsättningar får väldigt olika resultat. Och skolor som saknar långsiktigt ledarskap och en fungerande organisation kan lätt sluka pengar utan någon förbättring. Det borde vi i stället prata om.

      Ulla Hamilton
      vd Friskolornas riksförbund

      Remissvar En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas

      22 augusti 2024

      Almega Utbildnings (tidigare Friskolornas riksförbund) yttrande över betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas, SOU 2024:23 Almega Utbildning

      Friskolornas riksförbund är nu Almega Utbildning

      22 augusti 2024

      Sedan 1 juli 2024 är Friskolornas riks­förbund Almega Utbildning. Mer information om den nya organisationen kommer på förbundets nya webbplats

      Nya lagar och regler från halvårsskiftet 2024

      19 juni 2024

      I sommar och till hösten börjar några nya lagar och regler att gälla. På Skolverkets webb finns samlad information om

      Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret

      17 juni 2024

      Friskolornas riksförbunds yttrande över promemorian Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret U2024/01028 Ladda ned hela remissvaret Remissvar FR_pm Utökad kontroll