09 november 2019

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, kom nyligen med en rapport som på 40 sidor tydliggör vilka enorma utmaningar som bl a skola och vård står inför när det gäller kompetensförsörjningen. UKÄ har analyserat kompetensbehovet under tidsperioden 2023-2035 inom 15 bristyrken som alla är helt matchade med en högskoleutbildning. De flesta av dessa 15 är legitimationsyrken. UKÄ har beräknat hur stor ökning som krävs av antalet nybörjare på dessa utbildningar jämfört med 2018. För att tillgodose kompetensbehov bland dessa 15 bristyrken i offentlig verksamhet konstaterar UKÄ att tex 62% av alla som slutförde gymnasiet med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier VT 2018 skulle behöva börja på dessa utbildningar.

Lärarbristen är ett område som har diskuterats på tok för lite under senare år. I stället för att på allvar ta tag i dessa frågor så har mycken kraft och energi lagts från politiskt håll på att ifrågasätta friskolor. Jag lyfte frågan om lärarbristen för flera år sedan i en debattartikel i Dagens Samhälle, där jag konstaterade att vi måste värna kvaliteten i skolan på annat sätt än att bara titta på andelen behöriga legitimerade lärare. Jag fick som förväntat mothugg från lärarfackligt håll. Men UKÄs rapport understryker hur allvarligt läget är när det gäller lärarbristen. Det krävs mängder av åtgärder för att hantera effekten av den kommande lärarbristen. UKÄ skriver

Det är en enorm utmaning för lärosätena att kunna erbjuda utbildningen och kunna rekrytera studenter i samma utsträckning som efterfrågeökningen.”

De konstaterar också att ”Lärosätena kommer att ha utmaningar att själva kunna rekrytera lärarkompetens inom de områden där behoven på utbildade är som störst.”

Hur ser det då nybörjarbehovet per år ut enligt UKÄ när det gäller ämneslärare, förskollärarexamen, grundlärarexamen, yrkeslärare, speciallärar- och specialpedagogexamen?

• ämneslärare – en ökning av antalet nybörjare med 87% årligen år 2023-2035 jfr med 2018

• förskollärarexamen – en ökning med 33% årligen år 2023-2035 jfr med 2018

• grundlärarexamen – en ökning med 57% årligen år 2023-2035 jfr med 2018

• yrkeslärare – en ökning med 56% årligen år 2023-2035 jfr med 2018

• speciallärar- och specialpedagogexamen – en ökning med 31% årligen år 2023-2035 jfr med 2018

När det gäller speciallärar- och specialpedagogexamen så är det ju dessutom en fördjupning av lärarlegitimationen.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. De visar också vilken utmaning som landets skolhuvudmän har att hantera under de kommande 15 åren. Att rekrytera och behålla. Men också att se till att den kompetens som finns används på rätt sätt. I det ligger en utmaning i sig att se till att rätt person får det mandatet.

Det är inte landets utbildningsminister eller andra politiker som ska lösa den frågan. Skolhuvudmännen måste ge mandatet för att hantera bemanningen till sina skolledare. Och politikerna ska inte sätta käppar i hjulet för detta. Dessvärre talar dock mycket för att många politiker, inte minst på riksnivå, kommer att vilja lägga sig i detaljerna inom detta område. En politisk klåfingrighet som knappast leder till ökad attraktivitet för att jobba i skolans värld.

UKÄ har också en hälsning till skolorna och skolhuvudmännen;

” Verksamheterna bör förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetensbehov med högskoleutbildade”.

Detta kanske också är tänkt som en signal till lärarfacken, vem vet….

Kravet på legitimerade lärare är vällovligt. Men samtidigt måste alla nu se verkligheten i vitögat och göra det som kan göras för att säkra kvaliteten. Gör det möjligt att tillsvidareanställa lärare trots att de inte är legitimerade, underlätta rekrytering från andra länder, underlätta för ämneskunniga personer att få jobba i skolan är bara några åtgärder som kan vidtas.

För att avslutningsvis åter citera UKÄ – ”UKÄ bedömer att lärosätena inte på egen hand kan möta behoven på grund av olika skäl.” 

Denna tabell från rapporten kan möjligen ge en fingervisning om varför de gör denna bedömning.

 

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,