Idag vill jag dela med mig av ett mail som kom från en av våra medlemmar i Malmö, Ängsdals skola som har 260 elever i år F-9.
De flesta friskolor är små och helt beroende av skolpeng. Här ett exempel från den verklighet som många av dessa våra medlemmar lever i och där de ofta upplever att de inte bedriver verksamhet på lika villkor som den kommunala verksamheten. Vi får exempel snart sagt varje dag på hur hårt arbetande små friskolor känner sig motarbetade av komunner, och då framförallt kommunala tjänstemän.
Likvärdig skola (Funderingar kring detta bidrag från en fristående skola i Malmö)
Detta stadsbidrag ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan under åren 2018 tom 2020. Varje huvudman får utifrån sina förutsättningar söka bidraget men det ska stärka likvärdigheten och kunskaps-utvecklingen utifrån skolans förutsättningar och behov. Tydligt står också att man inte får minska sina kostnader jämfört med ett genomsnitt för de tre föregående åren.
Ängsdals skola ligger i Malmö kommun och har funnits i 22 år. Huvudmannen har endast denna skola och skolan är personalägt av ca 30 medarbetare. Skolan ligger i ett ytterområde i de västra delarna av Malmö. Stadsdelen växer mycket och skolplatser har alltid varit en bristvara.
Ängsdals skola bedöms enligt Malmö stads strukturersättningssystem som en lågindex skola och får år 2019 800 kr per elev i strukturersättningsbidrag förutom sitt grundbidrag, som är förhållandevis lågt i Malmö jämfört med kranskommunerna. Grundbidraget är även lågt jämfört med Stockholm och Göteborg. I genomsnitt är strukturersättning i Malmö 10 000 kr/elev eller 10 procent av den totala budgeten. Jämför vi med våra närmaste kommunala skolor 200 meter ifrån oss får de 4 500 kr respektive 11 000 kr per elev i strukturersättning.
Ängsdals skola är en populär skola där man får stå i kö för att få plats. Vi tillämpar fullt ut skollagen och Skolinspektionens tolkning av vad som är godtagbara kriterier och regler kring vår kö.
De senaste åren har vi varit på tre möten hos kommunen samt anmält till Skolinspektionen att vi gärna tar emot nyanlända men aldrig fått någon respons från kommunen eller blivit tillfrågad om detta. Vi har gång på gång frågat kommunen hur vi skall gå till väga och vilket ev. stöd kommunen kan ge oss utan något konkret svar eller presenterad plan.
Ängsdals skola arbetar för att vara en öppen skola och vill ha tillgång till alla elever. Vi har en stabil ledning, en hög andel behöriga lärare, god personaltäthet samt låg personalomsättning. Men vad är då vårt problem?
Då likvärdighetsbidraget infördes år 2018 har Ängsdals skola och även andra fristående lågindex skolor i Malmö fått de svårt ekonomiskt att följa med i konkurrensen med de kommunala skolorna.
År 2018 fick Malmö kommun 36 miljoner som huvudman för likvärdig skola. Detta använde kommunen för att höja det årets grundbidrag för de kommunala skolorna med ca 2,5–3 procent samtidigt som de sänkte grundbidraget för de fristående skolorna ca 1,5 procent. De motiverade att de fristående skolornas huvudmän också kunde söka bidrag för likvärdig skola. Vilket vi givetvis gjorde. För Ängsdals skola fick vi 70 000 kr av Skolverket men vi fick minskat bidrag med 300 000 kr från kommunen.
År 2019 fick Malmö kommun av Skolverket 122,3 miljoner kronor i snitt 4 300 kr per elev.
Malmö kommun valde att fördela 32 miljoner dvs 1 000 kr per elev till alla sina skolor dvs även till kommunala lågindexskolor.
42 miljoner till de kommunala skolorna fördelades enlig strukturersättnings-modellen baserat på skolans index.
Resterande pengar av statsbidraget för jämställd skola satsades på förbättringar av en central elevhälsan, digitala verktyg mm. Medel som de fristående skolorna inte får ta del av men givetvis alla kommunala skolor även de skolorna med låg index i kommunen.
Ängsdals skola som är en lågindexskola fick 240 000 kr av skolverket dvs 923 kr per elev år 2019. Hur skall Ängsdals skola i Malmö som enskild huvudman (vi kan inte fördela pengar över olika skolor och verksamheter) konkurrera med de kommunala skolorna eller de stora koncernerna som får mer resurser och kan omfördela sina pengar? Finns de ingen lag om likabehandling här? Hur tänker ni kring de små friskolorna med en huvudman med endast en skola?
Hur gör vi som populär skola och som följer skollagen och Skolinspektionens köregler för att inte bli en lågindexskola? Ge oss gärna verktyg så att vi kan ta emot nyanlända elever och medvetet arbeta för ett integrerat Malmö. Ängsdals skola har, som alla andra skolor, elever med diagnoser eller av andra anledningar är i behov av särskilt stöd eller extra anpassningar även deras bakgrund eller föräldrars utbildningsbakgrund medför en låg strukturersättning.
Låt de fristående skolorna även ha andra kriterier än ködatum. Tvinga kommuner att placera elever som är nyanlända även hos fristående huvudmän. Så görs inte i Malmö.
Värna om skolor som fungerar och som levererar goda resultat och som arbetar enligt skollagen. Värna också om de skolor som inte har en kommunal huvudman eller tillhör stora skolkoncerner. Det är här kreativitet, engagemang och förnyelse kan ske frodas genom korta beslutsvägar.
Till sist om inte skolan ska vara statlig, låt kommunerna få likvärdighetspengarna till alla skolor även de fristående så att vi får samma förutsättningar i den kommunala fördelningsprocessen.
Med dagens system uppstår det ingen likvärdighet och många av de små fristående skolorna och huvudmännen i Malmö börjar, de senaste åren, få problem med sin ekonomi något som Skolverket och övriga ansvariga måste inse.
Mvh
Inger Persson
Skolched för Ängsdals skola, tillika ordförande i PIK i Malmö