Idag kom siffrorna från Skolverket när det gäller behörigheten till gymnasiet för de som lämnade grundskolan i våras. Totalt handlar det om 112.731 elever som slutade grundskolan i fristående och kommunala grundskolor i juni 2019. Av dessa saknade 17.600 elever behörighet till ett gymnasieprogram.
85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Bland de kommunala grundskoleeleverna saknade 17,5 procent behörighet till ett gymnasieprogram. Motsvarande siffra hos de fristående grundskolorna är 8,2 procent. Omsätter vi detta till antal elever handlar det om knappt 15.900 från kommunala skolor och 1.800 från fristående skolor.
Det är intressant att sätta dessa siffror i perspektiv till skoldebatten. En stor del av skoldebatten handlar om friskolorna. Snart sagt allt som är fel i skolvärlden beror på friskolorna. Men hur rimlig är denna fokusering i förhållande till hur verkligheten ser ut?
När jag tittar på Skolverkets statistik idag så konstaterar jag att det är ca 6.000 fler elever som gick ut fristående grundskolor i våras än antalet elever som lämnade antalet kommunala grundskolor utan behörighet till gymnasiet – 21.895 jämfört med 15.900. Finns det inga proportioner Var fJag kan inte låta bli att, utifrån detta, fundera på hur det kommer sig att så mycken kraft och energi läggs på att motarbeta och ifrågasätta friskolor och så lite engagemang ägnas åt det faktum att så många lämnar kommunala grundskolor utan behörighet till gymnasiet. Det är svårt att förstå tex utbildningsministerns prioriteringar i denna del. När ”rasade” hon senast mot kommunala skolor?
När jag tittar på Skolverkets siffror kan jag dessutom inte låta bli att reflektera över hur de hade sett ut om inte friskolorna hade bidragit till att andelen som lämnar utan behörighet till gymnasiet är lägre än vad den annars förmodligen skulle ha varit.
/