Kostnaden för fristående grundskola var drygt 15 miljarder kronor, vilket motsvarar 13,1 procent av den totala kostnaden. Att jämföra med att andelen elever i fristående grundskola är 15 procent.
Idag kom ny statistik från Skolverket om kostnaderna inom skolan för kalenderåret 2017. Friskolornas del av kommunens kostnader fortsätter minska. Enligt statistiken är den genomsnittliga kostnaden för hemkommunerna 110 300 kr/elev år 2017, ersättningen till friskoleelever är 91.600 kr/elev, dvs 83% av hemkommunens. Den andelen har minskat sedan 2012 då den var 90 %.
Ur ett friskoleperspektiv öppnar det för flera frågetecken. På aggregerad nivå finns ingen tydlig anledning till varför utvecklingen går i denna riktning. Den socioekonomiska skillnaden mellan elever i friskolor och kommunala skolor har jämnats ut över tid, inte minst mot bakgrund av att friskolorna blir allt mer populära och tar en större del av eleverna. Andel elever med utländsk bakgrund är fortsatt högre i friskolor än kommunala skolor. Det finns därför anledning att oroa sig för att skillnaden många gånger snarare handlar om att kommunen prioriterar sina egna skolor än att pengarna hamnar där de behövs.
Att få klarhet i detta är dock tyvärr omöjligt med dagens system. Detta trots att det finns en tydlig målsättning från lagstiftaren som innebär lika villkor. Deloitte har på uppdrag av Friskolornas riksförbund granskat hur den lagstadgade lika villkorsprincipen och ersättningen till kommunala och enskilda skolor fungerar i verkligheten i 20 kommuner. Den oberoende granskningen visar att det är omöjligt att avgöra om lika villkorsprincipen efterlevs i de undersökta kommunerna. Detta eftersom kommunerna bl.a. kan saknar uppföljning av kostnaderna i förhållande till skolpengsnivån och en tydlig redovisning av hur skolpengen har beräknats. Inte minst finns en avsaknad av processer för uppföljning av underskott i kommunala skolor. Detta är minst sagt anmärkningsvärt eftersom ett beslut om skolpeng faktiskt är ett myndighetsbeslut.
Jämfört med år 2016 ligger kostnadsökningen per elev något högre för kommunala grundskolor, 3 procent, än för fristående grundskolor, 1 procent. År 2017 uppgick den totala kostnaden för grundskolan till 114,7 Mdr kr, en ökning med 5,3 procent jämfört med föregående år i fasta priser. Antalet elever har under samma period ökat med 2,5 procent. Närmare 99,6 Mdr kr av den totala kostnaden år 2017 avsåg kommunal grundskola inklusive skolskjuts. Kostnaden för fristående grundskola var drygt 15 miljarder kronor, vilket motsvarar 13,1 procent av den totala kostnaden. Att jämföra med att andelen elever i fristående grundskola är 15 procent.
Diagrammet visar att det finns relevans för frågan – vad får vi för pengarna? Det är märkligt att Sverige saknar en offentlig debatt om hur skattepengarna används i den offentliga verksamheten. Deloittes rapport visar att det inte ens går att göra en bedömning av om kommunerna lever upp till kravet på lika villkor för elever som väljer en kommunal respektive fristående skola.
ed detta sagt så vill jag understryka att det stora problemet i svensk skola är inte brist på pengar, utan det handlar om hur de används. Och det handlar om att det ska vara lika villkor oavsett huvudman. Det är hög tid att börja granska hur pengarna – som motsvarade 42 procent av kommunernas skattefinansierade verksamhet 2017 (662 miljarder kronor) används. När får vi den debatten? Det brådskar mot bakgrund av det kraftiga behov av utbyggnad som finns de kommande 10 åren (över 390.000 fler i åldern 0-19 år.) Då gäller det att använda skattemedlen effektivt.
/