Att nästan hälften av alla lärare i kommunala skolor anser sig inte hinna med jobbet under arbetstid och bara en av 5 anser att det finns möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning mot var tredje i friskolor är ju också ett intressant resultat som länder till eftertanke – eller vad säger civilministern?
Debatten om friskolor är intressant på många sätt, men än mer beklämmande. Om tidningarnha ägnade sig åt sant och falsk granskning av ledande socialdemokraters uttalanden om välfärdsföretag så skulle det finnas minst en artikel varje dag där man kunde konstatera att det inte är korrekt det som påstås om tex friskolor, privata vårdföretag eller omsorgsföretag. Senast igår hade DN en artikel om att Lena Hallengren var helt ute och ”cyklade” i påståenden om Attendo.
Igår presenterade vi en rapport om hur lärare och andra medarbetare i skolan ser på sin arbetsplats. Resultaten kan delas upp i kommunalt respektive privat anställda. Resultaten är slående. De som jobbar i friskolor är så mycket mer nöjda. Illustrativt nog har knappt någon media alls varit intresserad av att skriva om denna rapport. När 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor borde det vara intressant att nästan hälften av alla lärare i kommunala skolor anser sig inte hinna med jobbet under arbetstid. Att det dessutom är bara en av 5 som anser att det finns möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning mot var tredje i friskolor är ju också ett intressant resultat som länder till eftertanke.
Samtidigt har vi en civilminister som ständigt påstår att lärare som jobbar i friskolor mår dåligt och har en sämre arbetsmiljö. Man kan undra om han över huvudtaget har talat med en lärare son jobbar i en fristående skola. Det som Jobbhälsoindex skola 2018 visar är bland annat;
- Lärare hos privata huvudmän anser i större utsträckning att den fysiska arbetsmiljön är bättre
- Lärare hos privata huvudmän är mer positiva till ledningens förmåga
- Lärare hos privata huvudmän anser att organisation och administration fungerar bättre
- Lärare hos privata huvudmän är mer stolta över att tala om var man är anställd
Undersökningens resultat är slående, av 48 svar så är det hela 31 som har ett positivt balansvärde på 5 eller mer i friskollelärarnas svar. De kommunala lärarna har ett positivt balansmått när det gäller frågan om de anser att arbetet är meningsfullt. Det svarar 83 procent av de kommunala lärarna ja på mot 72 procent av friskolelärarna.
Undersökningen visar också att friskolemedarbetarna i stort är mer nöjda med sin arbetsplats än de som jobbar i kommunala skolor.
Undersökningens resultat stämmer överens med andra liknande undersökningar. Skolinspektionens enkäter visar också detta. Jag vill också påminna om den undersökning som SCB gjorde nyligen – detta mot bakgrund av finansministerns påstående i media igår att de som jobbar i friskolor säkert vill jobba i kommunala skolor om det inte skulle vara möjligt att jobba vidare i friskolor pga orimliga ekonomiska förutsättningar – att nästan varannan bland de som jobbar i friskolor säger att de inte är intresserade av att övergå till att jobba i en kommunal skola. Och ser man till det resultat som Jobbhälsoindex-rapporten visar så är det kanske inte ett så förvånade.
Man kan ju undra varför regeringen driver en politik, som ju lyckligtvis röstades ner i riksdagen igår, som skulle få till följd att lärarbristen (som redan nu beräknas uppgå till ca 80.000 2031 enligt Skolverket) skulle förvärras än mer. Det är ca 61.000 som jobbar i friskolor idag. Och man kan ju fundera på hur de tänker om framtiden som idag jobbar i kommunala skolor när de har den syn som de återger i enkäten, på sin arbetsplats. Hur länge kommer de att stå ut?
Det är dags för landets regering att se hur verkligheten ser ut i skolSverige. Och det är viktigt att lära av de goda exemplen, som självfallet också finns i kommunala skolor. Men de är uppenbarligen mer frekventa i friskolorna – om man får tro lärarna. Och det måste man ju – eller hur civilministern?