FRISKOLORNAS RIKSFÖRUND 2018 | Jobbhälsoindex (tidigare Jobbhälsobarometern och som tas fram av bl a Svenskt Kvalitetsindex) för i år visar att privat anställda i utbildningssektorn är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.
Ladda ner rapporten här (pdf, nytt fösnter)
Jobbhälsoindex (tidigare Jobbhälsobarometern och som tas fram av bl a Svenskt Kvalitetsindex) för i år visar att privat anställda i utbildningssektorn är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda. Det gäller t ex den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.
Friskolornas riksförbund har låtit Jobbhälsoindex bryta ut svaren för utbildningssektorn ur den totala Jobbhälsoindex och sedan skrivit rapporten Jobbhälsoindex Skola 2018. Underlaget bygger på ca 1500 svar. Yrkeskategorin lärare har också brutits ut ur den totala personalgruppen. Sedan har privat sektor jämförts med kommunal.
Resultatet är i korthet:
- Personalen i privata utbildningsverksamheter är mer positiv till villkoren på arbetsplatsen än personalen i kommunala skolor. När personalkategorin lärare bryts ut ur hela personalgruppen blir skillnaden mellan privat och kommunal sektor ännu större.
- Personalen i privata verksamheter är aldrig väsentligt mer negativa än positiva till villkoren på arbetsplatsen (+- 5 procentenheter). Det gäller såväl hela personalgruppen som bara lärare. I kommunal sektor är personalen betydligt oftare mer negativ än positiv.
- I privata verksamheter är det vanligare att lärare är mer positiva än den totala personalgruppen till villkoren på arbetsplatsen. I kommunala verksamheter ger gruppen lärare oftare ett övervägande negativ än ett övervägande positivt svar än hela personalgruppen sammantaget.
Ladda ner rapporten här (pdf, nytt fösnter)