Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Rinkebyelever pendlar till bl a Solna/Sundbyberg, Vällingby, Bromma, Innerstaden, Söderort, Järfälla, Spånga, Kista och Järvaområdet. Detta presenteras som ett problem för de kommunala skolor som tappar elever, men för de som valt att pendla är skolvalet en möjlighet.

Den svenska skoldebatten är väldigt fokuserad på elevernas bakgrund och på segregationsfrågor. Tyvärr hamnar kvalitet, resultat och ledarskap längre ner i prioriteringen. Den största anledningen till skolsegregationen (dvs skillnaden mellan skolorna när det gäller socioekonomisk sammansättning av elever) har sin grund i boendesegregationen. Den i kombination med en närhetsprincip förklara enligt IFAU drygt 80 procent av skillnaden mellan skolorna. En stor anledning till skillnaden mellan skolors resultat är ledarskapet, systematiskt kvalitetsarbete och höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund.

I går kom en nyhet om att hälften av Rinkebyeleverna väljer bort kommunala skolor och köerna är långa till Järvaområdets friskolor. Enligt SvT så pendlar elever till Solna/Sundbyberg, Vällingby, Bromma, Innerstaden, Söderort, Järfälla, Spånga, Kista och Järvaområdet. Detta är något som presenteras som ett problem för de kommunala skolor som tappar elever. Och det kan man ju förstå. Men samtidigt innebär ju detta att boendesegregationens genomslag minskar och för de som valt att pendla har skolvalet skapat denna möjlighet. Tittar man dessutom på vilka resultat som tex Rinkebyskolan har så kan man förstå att det finns farhågor när det gäller skolans kvalitet. 2017 (för ca ett år sedan) var det enligt Skolverket 13,1 procent av alla elever i stadens skolor som saknade behörighet till gymnasiet. Siffran för de kommunala skolorna i Rinkeby-Kista var 40,3 procent. Dvs var fjärde elev. På Rinkebyskolan var det 62,2 procent, och det i en skola som har över 70% behöriga lärare. 89 procent av eleverna har utländsk bakgrund och 23 procent av föräldrarna har eftergymnasial utbildning. Men tittar vi på Skolverkets SALSA-statistik så underpresterar skolan i förhållande till förväntat resultat med hänsyn tagen till elevernas bakgrund.

Det är inte svårt att förstå att många föräldrar i området är oroliga över detta alarmerande resultat. Föräldrar som också ofta har en stark önskan om att barnen ska få en bra start i livet genom en bra skola. Det är en start på vuxenlivet som minskar risken för segregation. Detta visar att skolvalet spelar roll. De kan välja en annan skola. Skolborgarrådet i Stockholm vill däremot inte att man ska välja bort Rinkebyskolan.

Intressant nog kommer denna nyhet samtidigt som skolfrågor idag debatterats i riksdagen. Ett regeringsförslag som var uppe – men som riksdagsmajoriteten röstade nej till – var att det ska anges i skollagen att huvudmännen för förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av sina elever på sina skolenheter. Även rektorn skulle få detta ansvar. En majoritet bestående av m, l, kd, c, v och sd avslog förslaget. Om det hade blivit antagit så skulle det alltså öppnat möjligheter för politiker/byråkrater att  verkar för att ”byggnadsarbetarens barn ska sitta bredvid lärarens barn i klassrummet” för att citera utbildningsutskottets ordförande Matilda Ernkrans (s). Vilket för övrigt redan sker eftersom Sverige enligt OECD tillhör de länder som har den största sociala blandningen i skolan. Men uttalandet är en god illustration av prioriteringen inom skolpolitiken. Men för föräldrarna Rinkeby, och på många andra håll, är det viktiga vad barnen lär sig i skolan. Det visar bl a en rapport om obligatoriskt skolval som vi presenterade nyligen.

Tänk om riksdagsdebatten i stället hade handlat om hur vi genom ett aktivt skolval, och en bra information om skolors resultat, profil och systematiska kvalitetsarbete, kan bidra till att alla föräldrar får så bra beslutsunderlag som möjligt för att välja en skola som passar bäst för just deras val. Ett införande av ett obligatoriskt/aktivt skolval kom också från Skolkommissionen. Men just den delen i Skolkommissionens förslag valde regeringen att inte gå vidare med. I stället valde de att gå vidare med en modell, som om den hade blivit verklighet, hade sparkat undan benen för föräldrarnas skolval. Detta till förmån för att politiker och byråkrater ska kunna driva på skolhuvudmännen och rektorerna för att leverera ”rätt blandning av eleverna i klassrummet”. Hur den rätta blandningen ska se ut har de dock inte kunnat definiera. Men frågan är var Rinkebyeleverna som nu valt bort sin kommunala skola hade hamnat i ett sådant system……

Jag tror att många föräldrar och elever är tacksamma för att riksdagens majoritet röstade ner detta förslag från (s) och (mp). För 9 av 10 småbarnsföräldrar vill nämligen välja skola.

/

 

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,