FRISKOLORNAS RIKSFÖRBUND & ALMEGA 2018 | Närhet är viktigt när föräldrar väljer skola, särskilt för de med yngre barn. Men skolvalet görs utifrån ett större antal faktorer. Föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund värderar i högre utsträckning akademisk kvalitet på bekostnad av trivsel och mer högavlönade prioriterar i högre grad mjuka faktorer. Det visar en ny rapport som undersökt det aktiva skolvalet i sju kommuner.

Ladda ner hela rapporten här (Pdf, nytt fönster)

Det har skett stora förändringar av elevsammansättningen i skolorna under det senaste decenniet. Forskningen pekar på en ökande boendesegregation och också slagit genom på skolorna (Holmlund, Häggblom et al. 2014) – något som är en naturlig följd av att många väljer den skola som ligger närmast hemmet eller inte väljer alls. Om vilken skola ett barn går i är kopplat till vilket bostadsområde familjen bor i kommer boendesegregation slå igenom i skolan.

Även val kan dock leda till skolsegregation och dessa effekter kan vara svåra att isolera från varandra. En ny undersökning baserad på surveydata visar att en stor andel väljer den skola som ligger närmast – det gäller särskilt för de föräldrar som har yngre barn – men också att närhet är en viktig variabel i skolvalet för de som inte sedan väljer den skola som är närmast.

Internationell forskning visar att föräldrar med svag socioekonomisk bakgrund i högre utsträckning värderar akademisk kvalitet vid skolvalen, på bekostnad av sådant som trivsel. Också den här undersökningen ger stöd för detta, även i de undersökta kommunerna finns en signifikant sådan effekt; mer högavlönade prioriterar samtidigt i högre grad mjuka faktorer.

Valet styrs dock inte av en eller ett fåtal faktorer utan är en sammanvägning av ett större antal sådana. Exempelvis visar undersökningen att föräldrar med elever i friskolor värderar små elevgrupper högre än de som valt en kommunal skola – detta trots att friskolor i genomsnitt har större elevgrupper. Elevgruppsstorleken kan ju variera även inom friskolesektorn och vi vet förstås inte om just de föräldrarna som sagt sig prioriterar små elevgrupper också valt en friskola med ovanligt små sådana.

I likhet med forskningen om konkurrensens påverkan på förekomsten av våld i skolan (Sebathu 2017) visar undersökningen att frånvaro av våld och mobbning är något som föräldrar prioriterar högt. Totalt är det den faktor som respondenterna uppgett vara viktigast. Det finns också skillnader mellan kommunerna i detta avseende, frånvaro av våld är viktigare i Malmö och Botkyrka än i Täby och Nacka vilket kan hänga samman med att våld i skolan är ett större problem i de förstnämnda kommunerna. Om detta är orsaken ger undersökningen inget svar på.

Ladda ner hela rapporten här (Pdf, nytt fönster)

 

Rapport: Presterar friskolors elever sämre på högskolan?

07 maj 2024

En rapport från Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i mars 2024 hävdade att elever från fristående gymnasieskolor klarar sig sämre under

Gymnasiebehörighet – Göteborg sticker ut

05 februari 2024

Friskolornas riksförbund har i två rapporter, 2022 och 2023, sammanställt statistik från Skolverket som speglar elevers behörighet till gymnasiet. I

Skolorna som misslyckas – 2023

05 december 2023

En avklarad gymnasieutbildning är den enskilt viktigaste faktorn för ett inträde på arbetsmarknaden. Omvänt innebär det att om man lämnat

Rapport: Är friskolor överkompenserade?

18 oktober 2023

Det har blivit en sanning i skoldebatten att friskolor är överkompenserade, och att kommunala skolor bär kostnader som friskolor inte