När de minskade elevkullarna innebar minskat antal elever även för friskolorna har de fristående huvudmännen snabbt minskat antalet skolenheter. Det är till och med så att trots att antalet elever i kommunala skolor minskade med 15 000 mellan 2012/13 och 2013/14 men de kommunala skolorna har inte minskat i takt med att antalet elever minskat
Gymnasieminister Anna Ekström (s) meddelade idag att regeringen tillsätter en utredning för att se över styrningen av gymnasiet. Av pressmeddelandet framgår bl a följande:
”Sedan friskolereformen har antalet gymnasieskolor ökat. Men fler skolor betyder färre elever på varje skola, vilket leder till att resurserna inte används effektivt. Konkurrensen har lett till ett överutbud av populära program på vissa håll i landet, samtidigt som viktiga yrkesutbildningar är halvfulla eller saknas helt i andra delar.”
Det är ett intressant konstaterande mot bakgrund av hur verkligheten ser ut. Vi har tittat på resursutnyttjandet i gymnasieskolan maa av gymnasieministerns debattartikel idag där hon bl a hänvisar till ”den fria etableringsrätten”. Det är anmärkningsvärt att gymnasieministern , tillika fd generaldirektör för Skolverket, inte känner till att det inte finns någon fri etableringsrätt för friskolor. Det krävs tillstånd och granskningen är tuff av Skolinspektionen.
Nåväl – vi har använt Skolverkets statistik över skolor och elever i gymnasieskolan. Fristående gymnasieskolor har haft ett relativt konstant elevantal per skolenhet över tid – något ökat antal elever per skolenhet. Dvs antalet skolenheter har ökat och minskat i takt med antalet elever i friskolor.
Antalet elever per skolenhet i de kommunala skolorna verkar däremot ha minskat över tid, framför allt för ca 10 år sedan. Från 2004/05 till 2011/12 minskade antalet elever per skolenhet med 9% – från 614 till 560. Dvs de kommunala skolorna har inte minskat i takt med att antalet elever minskat.
När de minskade elevkullarna innebar minskat antal elever även friskolorna så har de fristående huvudmännen också snabbt minskat antalet skolenheter.
Det är till och med så att trots att antalet elever i kommunala skolor minskade med 15 000 mellan 2012/13 och 2013/14 så blev de kommunala skolenheterna 118 fler, vilket i och för sig kan bero på en eftersläpning av förändringen av skolor från skolenheter.
Det finns en naturlig ökning av antalet skolenheter mellan 2012/13 och 2011/12 då många stora kommunala gymnasieskolor administrativt delades upp i flera skolenheter, troligen maa av att varje rektor skulle ha en ”egen” skola i stället för att det fanns flera rektorer på en skola. Det förklarar hoppet i statistiken över kommunala gymnasieskolor mellan just de åren.
Varför anpassar kommunerna inte utbudet efter elevunderlaget på samma sätt?
Statistiken visar att det finns en tydlig skillnad mellan hur kommunala och privata huvudmän anpassar sin verksamhet efter elevantalet. Med vad beror skillnaden på? Det kan sannolikt finnas flera förklaringar, men det finns ett par skillnader mellan privat och politiskt styrd verksamhet som är särskilt viktiga att uppmärksamma.
För det första är du som privat huvudman tvungen att ha en effektiv organisation för att överleva. Du har inte råd att sitta med kostnader som du inte kan täcka. Ett företag som inte kan betala sina räkningar överlever helt enkelt inte hur länga som helst. Det krävs därför att du har framförhållning och snabbt kan anpassa dina kostnader efter dina intäkter. Att snabbt anpassa fasta kostnader efter intäkter gör att resurserna kan användas effektivt.
För det andra är det förenat med stor politisk risk att stänga en kommunal skola. Den lokala skolans överlevnad är en vanlig stridsfråga i den lokala politiken och de finns få frågor som engagerar väljarna som det. Vill du som politiker lägga ner en skola får du vara beredd på hård strid och det krävs mycket av skicklig argumentation för att du ska få dina lokala väljare med dig. Kanske är det då lättare att låta bli?
Så nog kan det bli ett intressant uppdrag för Lars Stjernkvist (s fd partisekreterare och nu kommunstyrelsens ordförande i Norrköping) att titta på detta med opartiska ögon. Det är dessutom viktigt att komma ihåg andra viktiga aspekter som ledarskap, kvalitet, genomströmning mm. Även i denna del så är jag övertygad om att friskolor tål en närmare granskning, och att det är bra att även kommunala skolor granskas närmare i denna del.
Och en annan sak – friskolor är populära hos ungdomarna. Årets ansökningar visar att andelen elever som söker fristående gymnasier ökar. Vi vet också att många är intresserade av industrigymnasierna, som ju erbjuder en bra utbildning och en nära samverkan mellan skola och näringsliv.