29 januari 2018

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Är det verkligen sant att lärarutbildningarna inte är tillräckligt bra för att ge blivande lärare stöd i detta som ju faktiskt är en myndighetsutövning? Om svaret är ja så är det ju det problemet som måste åtgärdas. Att Skolverket lappar ock lagar en undermålig grund är ju inte långsiktig lösning.

En av nyheterna i morse var att Skolverket ska ta fram allmänna råd för att göra det lättare för lärare vid betygsättning. När jag hör detta är min första tanke -men lärarutbildningarna, vad gör de?

Det finns en omfattande debatt om betygsinflation mm. Friskolor anklagas för att vara orsaken till detta. Samtidigt så visar undersökningar att problemet finns oavsett huvudman. Skolverket skriver i sin granskning av relationen mellan betyg och provresultat 2016; ”Det går inte utifrån statistiken att fastställa om vissa skolenheter eller huvudmän sätter för höga eller för låga ämnesbetyg för enskilda elever, oavsett hur mycket de avviker från resultaten på de nationella proven. Det kan vara så att det betyg som är högre eller lägre än provbetyget är mer representativt än provbetyget för den kunskap eleven visat under sin skoltid. Den stora variationen i skillnader mellan skolenheter kan dock indikera att skolorna tolkar kunskapskraven och vad som krävs för att en elev ska få ett visst betyg på olika sätt.”

Problematiken med betygsinflation fanns även före friskolereformen.  Jag påminns om en debattartikel som Matilda Gustafsson, ordförande Lärarförbundet student, skrev för knappt ett år sedan i Dagens Samhälle. Hon skrev; Svaret ligger i lärarutbildning och fortbildning. Hon fortsätter

Våra medlemmar vittnar om att tillfällen att praktiskt få tillämpa kunskaper om bedömning ofta saknas eller är bristfälliga under utbildningen. Detta trots att betygssättning, som faktiskt är en form av myndighetsutövning, är en del av läraryrket. Studenter som närmar sig lärarexamen känner sig fortfarande, efter många års studier, ofta osäkra på vad som skiljer ett A från ett C.”

Visst kan det vara bra att Skolverket tar fram allmänna råd – men om det stämmer som Matilda Gustafsson skriver så är det ju knappast en lösning på problemet. Då måste grunden till problemet angripas. Kort sagt – Är det verkligen sant att lärarutbildningarna inte är tillräckligt bra för att ge blivande lärare stöd i detta som ju faktiskt är en myndighetsutövning? Om svaret är ja så är det ju det problemet som måste åtgärdas. Att Skolverket lappar ock lagar en undermålig grund är ju inte långsiktig lösning.

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,