Den 1 juli och den 1 augusti börjar några nya lagar och regler att gälla. Bland nyheterna finns till exempel stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, obligatorisk lovskola och försöksverksamhet med branschskolor. Här kan du läsa dig till vad nyheterna innebär.
Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet
Den 1 juli 2017 träder lag (2017:151) om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet i kraft. Den innebär att de som arbetar i en privat verksamhet inom vård, skola och omsorg som finansieras av skattemedel får motsvarande rätt som offentligt anställda att berätta om missförhållanden till media. Även uppdragstagare och andra som yrkesmässigt deltar i verksamheten omfattas av lagen. Rätten att berätta om missförhållanden ingår i det så kallade meddelarskyddet.
Lagen innebär också att den som bedriver verksamheten inte får efterforska vem som har berättat om saker till media eller utsätta denne för negativa åtgärder.
Skyddet begränsas av de regler om tystnadsplikt som finns inom respektive område och lagen ger inte anställda rätt att lämna ut handlingar. Den som är verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i en juridisk person som driver verksamheten omfattas inte av skyddet.
Den som i strid med lagen ingriper eller efterforskar vem som utnyttjat sitt meddelarskydd kan dömas för brott till böter eller fängelse.
Här kan du läsa mer om lagen:
Om ni har frågor kring lagstiftningen rekommenderar vi er att ta kontakt med arbetsgivarorganisationerna.
Vi vill också passa på att påminna om tidigare information om lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden – visselblåsarlagen. Den trädde i kraft den 1 januari 2017 och ger en arbetstagare som utsätts för en repressalie när de slår larm om allvarliga missförhållanden rätt till skadestånd. Med allvarliga missförhållanden avses uppgifter om förhållanden som kan ge fängelse i straffskalan samt att arbetstagaren först kan visa att de slagit larm internt utan effekt innan de går vidare med uppgifterna externt.
Obligatorisk lovskola
Elever i grundskolan har rätt till undervisning under skollov. Skyldigheten att erbjuda lovskola gäller de elever som har avslutat årskurs 8 och som är i riskzonen för att i nästa årskurs inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och som därigenom riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Lovskola ska även erbjudas elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen.
Lagändringarna innebär också att den tid som en elev har deltagit i en lovskola som huvudmannen frivilligt har anordnat under perioden fr.o.m. augusti det år eleven påbörjar årskurs 8 respektive 9 t.o.m. vårterminen påföljande år, ska få räknas av från ett erbjudande om lovskola. Om eleven under en sådan period har deltagit i lovskola i minst 50 timmar behöver huvudmannen inte erbjuda eleven lovskola i juni det aktuella året. Tiden för lovskola ingår inte i den minsta totala garanterade undervisningstiden enligt skollagen. Lovskola som anordnas enligt skollagen ska ingå i grundskolan.
Lovskolan får avbrytas om syftet med undervisningen uppnås på kortare tid.
En elev ska kunna tacka nej till lovskola, men om ett erbjudande accepteras ska eleven delta i verksamheten.
Vidare får undervisning inom ramen för lovskolan överlämnas på entreprenad. Entreprenadavtal kan ingås med en kommun eller annan enskild huvudman om att utföra uppgifter som avser undervisning i lovskola.
En fristående skola har rätt till tilläggsbelopp av elevens hemkommun för elever som deltar i lovskola.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.
Här kan du ta del av den nya lagen och regeringens proposition där man kan läsa vidare om vad ändringarna innebär:
Svensk författningssamling, Lag om ändring i skollagen (2010:800) (Pdf, nytt fönster)
Regeringens proposition 2016/17:156, En skyldighet att erbjuda lovskola (Pdf, nytt fönster)
Försöksverksamhet med branschskolor
Riksdagen beslutade nyligen att en femårig försöksverksamhet med branschskolor ska starta. Huvudmän för utbildning på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning ska få sluta avtal med en branschskola. Branschskolan ska då få undervisa i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil (yrkesämnen) och undervisning som avser sådant gymnasiearbete som ingår i utbildningen. Man öppnar alltså upp för att undervisning får överlämnas på entreprenad. Då får även den myndighetsutövning som hör till lärares undervisningsuppgift och uppgifter som är hänförliga till undervisningen överlämnas till branschskolan.
Syftet är att kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som också ska svara mot den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom vissa yrkesområden råder sådan brist på arbetskraft samtidigt som det är svårt att starta utbildningar på grund av höga utbildningskostnader och få sökande.
Kommuner, landsting eller andra aktörer som uppfyller vissa villkor kan ansöka om att få bedriva branschskola. Ansökningarna behandlas av den myndighet regeringen bestämmer och regeringen ska få bestämma om regler kring villkor och urval.
Den nya lagen träder i kraft den 1 augusti 2017 och tillämpas på utbildning efter den 1 juli 2018. Lagen upphör att gälla vid utgången av juni månad 2023.
Länkar till lagen och regeringens proposition:
Svensk författningssamling, Lag (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor (nytt fönster)
Regeringens proposition 2016/17:161, En försöksverksamhet med branschskolor (nytt fönster)
Nya regler om uppehållstillstånd för studier för vissa ungdomar som studerar på gymnasienivå
Vi vill också informera om att nya regler om uppehållstillstånd för studier och som berör vissa ungdomar trädde i kraft den 1 juni.
Reglerna innebär i korthet att vissa ungdomar kan få ett nytt eller längre uppehållstillstånd om de studerar på gymnasial nivå och sköter sina studier. Alla uppehållstillstånd är tidsbegränsade. Generellt omfattas personer mellan 17 och 25 år.
Med studier på gymnasial nivå menas bland annat utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola, komvux och särvux. Det tionde året i grundskolan omfattas inte. Studier på introduktionsprogram omfattas även om utbildningen innehåller grundskoleämnen, då introduktionsprogram ingår i gymnasieskolan.
Att studera i gymnasieskolan är inte ensamt en grund för att få uppehållstillstånd. Det måste generellt finnas något ytterligare skäl till att den unge ska få stanna i Sverige för att det ska vara möjligt att omfattas av de nya reglerna. Ungdomar som är skyddsbehövande eller fått uppehållstillstånd pga. synnerligen/särskilt ömmande omständigheter kan få ett längre uppehållstillstånd än de annars skulle få om de studerar på gymnasial nivå. Om de inte kan få ett nytt uppehållstillstånd på grund av skydd eller ömmande omständigheter kan de få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier.
Ensamkommande barn som inte har skyddsbehov, men som saknar ett ordnat mottagande i hemlandet, kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier. Reglerna ser olika ut för ensamkommande barn beroende på om den unge sökt uppehållstillstånd senast den 24 november 2015 eller efter detta datum.
Migrationsverket prövar frågorna om uppehållstillstånd enligt de nya reglerna.
Här kan man läsa mer:
Migrationsverket skriver om nya lagen på sin webbplats
Frågor och svar om gymnasielagen på Migrationsverkets webbplats