IPSOS 2017 | Vinstfrågan kommer långt ner på listan över allmänhetens önskade åtgärder i skolan. Det visar en ny undersökning från Ipsos. 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor, men regeringen och Vänsterpartiet vinklar frågan om skolans resultat till att handla om friskolors eventuella vinst. Men Ipsos undersökning visar att bara 15 procent av (s)-väljarna anser att vinstförbud är en av de tre viktigaste faktorerna för att den svenska skolan ska utvecklas åt rätt håll.
Ladda ner hela rapporten här (Pdf, nytt fönster)
Dela infografik (Facebook, nytt fönster)
Debatten om den svenska skolans resultat, om friskolor och om skolvalet har varit intensiv under flera år. Trots att 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor så har företrädare för regeringspartierna samt vänsterpartiet valt att vinkla frågan om skolans resultat till att handla enbart om ekonomi dvs friskolors eventuella vinst. Politiska företrädare från framförallt (s) och (v) men även (mp) hävdar i debatten att det finns ett starkt stöd hos allmänheten för att förbjuda vinst i välfärdsföretag.
Stämmer det att allmänheten anser att vinstförbud i friskolor är en av de viktigaste frågorna för den svenska skolan? Vi bad IPSOS undersöka detta. IPSOS har frågat om allmänhetens attityd till den svenska skolans utveckling, vilken syn den har på friskolor, hur den ser på skolvalet och vilka faktorer/åtgärder den anser vara viktigast för att vända den svenska skolans utveckling i rätt riktning.
För det första kan man konstatera att en majoritet (55 procent) anser att skolan utvecklas åt fel håll. Resultatet av hela undersökningen är mycket intressant och visar att vinstfrågan kommer långt ner på prioriteringslistan för alla. Resultatet finns nedbrutet på partisympatisörer. När allmänheten listar det som de anser vara viktigast så lyfter de frågor som ordning och reda i klassrummet, lärarledda lektioner, stöd till de elever som behöver det och kompetenta lärare. Det är endast 15 procent av (s)-väljarna som anser att vinstförbud för friskolor är en av de tre viktigaste faktorerna för att den svenska skolan ska utvecklas åt rätt håll.
När det gäller skolvalet så visar undersökningen att det nuvarande systemet har ett starkt stöd, en majoritet är emot införandet av en strikt närhetsprincip och det finns ett starkt motstånd mot att kommunen ska tilldela elever en skola med syfte att nå en jämn social fördelning mellan skolor i olika bostadsområden.
Det finns också ett starkt stöd för att det ska ställas tydliga kvalitetskrav på alla skolor, oavsett om skolan drivs av en kommun, eller ett företag eller en stiftelse, och att kontrollen av kvaliteten ska bestämma vilka skolor som får finnas. 9 av 10 instämmer i att låta kvalitet bestämma vilka skolor som ska få finnas.
Bifogat finns en rapport om hela undersökningen som David Ahlin, IPSOS, sammanställt. I hans kommentar till resultatet finns en intressant iakttagelse. Han skriver ”Politiker som talar om vinstutdelningar varje gång skolan ska diskuteras löper, åtminstone bland bredare väljargrupper i mitten, risken att uppfattas göra bisak till huvudsak när det gäller skolans förutsättningar. ”
Avslutningsvis visar undersökningen att unga genomgående är mer positiva till friskolor, skolval samt relaterade frågor. 7 av 10 anser att samma skolpeng bör utgå oavsett om det är en kommunal eller fristående skola.
Det är hög tid att politikerna och andra aktörer på skolområdet lyssnar på allmänheten och nu övergå till att fokusera på arbetet med att höja kvaliteten i den svenska skolan och därmed också lämna det sidospår som frågan om vinst utgör.
Ulla Hamilton
Vd Friskolornas riksförbund