Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Så sanningen är att vissa resultat var bra – andra var riktigt dåliga.

Det hävdas ofta i debatten, från friskolemotståndarna, att de svenska skolresultaten var bättre före friskolereformens införande. Detta trots att IFAU visat att resultatfallet började innan friskolereformen.

Idag hittade jag en sammanställning som SCB gjort som heter ”Svensk utbildning i internationell statistik”. Den visar svenska elevers resultat i internationella studier i läsförståelse, matematik och naturvetenskap 1964-2003. Det är en intressant läsning som ger en annan bild än den som hävdas  ovan.

Den första matematikundersökningen gjordes 1964. De svenska 13-åringarnas resultat tillhörde de sämsta. Den nya grundskolan, som infördes 1962, ansågs av vissa kritiker som orsaken till det dåliga resultatet

1980 genomfördes den andra undersökningen och då var mattekunskaperna för åk 7 i stort sett lika låga som 1964. Resultatet för avgångsklasser i gymnasiet var medelgoda.

1970/71 mättes för första gången elevernas kunskaper i fysik, kemi och biologi. Svenska 10-åringar ade det bästa resultatet efter Japan medan de svenska 14-åringarna presterade sämre än genomsnittet i de flesta industriländer. Gymnasieeleverna klarade sig bra med en femte plats.

Så sanningen är att vissa resultat var bra – andra var riktigt dåliga. Läs gärna hela sammanställningen som jag länkade till ovan.

Skolan är en komplex värld. Oavsett huvudman så är det viktigt vad som händer i klassrummet. Forskningen visar att det är avgörande med höga förväntningar på alla elever, oavsett vilken bakgrund hen har, att det är ordning och reda i klassrummet, kompetenta lärare som har koll på sina ämnen och på hur det går för varje elev och sist men definitivt inte minst – ett bra ledarskap i skolan. Ett ledarskap som har koll och som ser till att resurserna i skolan används på bästa sätt.

Svensk skola måste bli bättre på att lyfta varje elev, det är det som menas med en likvärdig skola. Alla ska ges möjlighet att nå sin fulla potential och då ska skolan utgå från individen. Det lever tyvärr inte alla skolor upp till idag.

Hur vore det om den svenska skoldebatten handlade om dessa frågor i stället för att fastna i vinstfrågan och om att jaga friskolor och sprida felaktiga bilder av dem?

/

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,