Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Byt ut ordet ”vinstjakt” mot ”hushålla med pengarna”. Låter inte det som ett ganska sunt förhållningssätt? Borde inte kommunala skolor – med den innebörden av ”vinstjakt”, också ägna sig åt ”vinstjakt”?

Vänstern har alltid varit duktiga på att etablera begrepp i den politiska debatten. Uttrycket ” vinstjakt” är ett sådant exempel. Till och med liberala Expressens ledarsida har anammat begreppet. Vinstjakt låter ju hemskt men vad betyder det egentligen?

Den svenska friskolemodellen har tydliga ramar
1. Det krävs tillstånd för att starta en friskola ( här faller många små bort pga att de anses ha för svag ekonomi)
2. Avgifter är inte tllåtna (unikt bland OECD-länder)
3. Kommunen bestämmer skolpengnivån (också unikt system)
4. En friskola får inte välja elever, finns det plats så måste eleven antas
5. Friskolor inspekteras oftare än kommunala skolor (en viktig del i inspektionen är ekonomin)

Detta är viktiga skäl till att rörelsemarginalerna är mindre för friskolor än för andra tjänsteföretag (ca 5%).

Ägnar sig då friskolor och andra välfärdsföretag åt vinstjakt? Eller handlar det snarare om gammal hederlig ekonomisk kontroll och fokus på effektiv användning av de resurser som man har? Jag skulle säga det senare.

Att driva friskola är inget räkmackeliv, det är en ganska tuff tillvaro – särskilt om man är en liten verksamhet – vilket 93 procent av alla friskolor är.

Så tänk tanken – byt ut ordet ”vinstjakt” mot ”hushålla med pengarna”. Låter inte det som ett ganska sunt förhållningssätt? Borde inte kommunala skolor – med den innebörden av ”vinstjakt”, också ägna sig åt ”vinstjakt”? Kort sagt; att se till att skattebetalarnas pengar används effektivt. Många kommunala skolor går idag med underskott. Där kanske det inte skulle skada med lite ”vinstjakt-inställning” för att få ordning på ekonomin.

Sverige tillhör toppländerna när det gäller att satsa på utbildning. Men vi ligger inte i topp kunskapsmässigt. En befogad fråga är hur dessa pengar används. 85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Det kanske skulle behövas mer ”vinstjakt” där, så vi kan kännas oss trygga i att pengarna används effektivt och leder till bättre kunskapsresultat. Så kan också skattebetalarna få valuta för pengarna. För det faktum att friskolor kan göra ett överskott med samma skolpeng, och dessutom leverera bättre resultat, borde leda till eftertanke när det gäller hur kommunala skolor agerar snarare än att jaga friskolorna.

Vem bryr sig om elever som behöver omfattande stöd?

17 juni 2024

Det är en minst sagt relevant fråga. Nu senast har det kommit en dom i Högsta domstolen, som innebär att

Varför måste skolor stängas?

11 juni 2024

Den rubricerade frågan är mycket relevant. Därför finns det skäl att ta reda på dess svar. I skoldebatten framförs det

Skolinspektionens skolenkät tydlig – lärare i friskolor trivs bättre

10 juni 2024

Skriver i dag på Expressen DEBATT. För fackförbundet Sveriges lärare är den så kallade marknadsskolan ett rött skynke. Många lärarstudenter

Insyn eller inte insyn – det är frågan

31 maj 2024

För över en månad sedan överlämnade den så kallade Skolinformationsutredningen sitt förslag till skolministern. Denna för friskolorna så viktiga utredning,