I debatten påstås ofta att de goda skolresultaten för Internationella Engelska Skolan skulle bero på den socioekonomiska bakgrunden hos eleverna. Detta sägs trots att IES inte gör något urval av elever, skolorna i stor utsträckning ligger i så kallade ”lågstatusområden” och andelen elever med utländsk bakgrund är högre än genomsnittet i Sverige. De nya beräkningarna av skoleffekt belägger att skolan i sig har en betydande inverkan. Samma elever förbättrar sig mer i Internationella Engelska Skolan än i kommunalt drivna skolor
Sverige har stort fokus på betyg. Det krävs bra betyg för att komma in på många högre utbildningar och det krävs godkänt i vissa ämnen för att få behörighet till gymnasiet. Jag har ofta förundrats över att detta land älskar att hata betyg, samtidigt som betyg är så viktigt. Betyg är ju ett ganska fyrkantigt mått om man tänker efter. Det som är intressant är ju skolans förmåga att höja den enskilda individens kunskapsnivå. Vi borde mäta progressionen, dvs vilken kunskap har eleven när hen börjar skolan och hur har den utvecklats under skoltiden. Om vi gör det så kan helt plötsligt andra skolor blir de som är framgångsrika. För att sätta höga betyg för elever som har höga kunskaper från början är ju inte en lika stor utmaning som att höja kunskaper hos elever som har en låg kunskapsnivå från början.
Jag har skrivit om detta tidigare. Glädjande nog hörs allt fler röster om att Sverige borde införa ett sådant system, men det händer inget. Tekniken finns där, så visst kan man mäta progression i skolan. Det handlar om att viljan också måste finnas.
Idag kom ett pressmeddelande från Internationella Engelska Skolan där de gjort just detta! Friskolor går före. De skriver följande:
Skolverket har i dagarna publicerat de samlade resultaten från 2016 års nationella prov i grundskolan. Årskurs 9-eleverna från Internationella Engelska Skolan (IES) visar återigen betydligt högre resultat än det nationella snittet.
I ämnet matematik har skillnaden ökat i relation till kommunala skolor. Av niondeklassarna i IES har 60 procent uppnått något av toppbetygen A-C, att jämföra med 35 procent i de kommunalt drivna skolorna i Sverige. I ämnet svenska får 72 procent av eleverna i IES toppbetyg, jämfört med 51 procent i kommunala skolor. I ämnet engelska är motsvarande siffor 97 respektive 69 procent.
Som en del i skolornas kvalitetssystem inför nu Internationella Engelska Skolan begreppet ”value added”. Detta kan också kallas ”skoleffekt”. Skoleffekten mäter IES bidrag till att höja elevernas prestationer under tre år på högstadiet – oavsett elevkårens socioekonomiska bakgrund. Detta är den måttstock som forskare rekommenderar. För första gången är skoleffekten möjlig att mäta då elever som gick ut årskurs 9 våren 2016 gjorde motsvarande nationella prov när de gick i årskurs 6 våren 2013. IES har funnit ett sätt att i sina skolor statistiskt följa elevkåren för båda testen.
Det visar sig att skoleffekten av att ha gått i Internationella Engelska Skolan är betydande. På det nationella provet i matematik i årskurs 6 år 2013 var skillnaden mellan IES och kommunala skolor 11 procentenheter, vad gäller andel med toppbetyg A-C. Tre år senare har den, beräknad för samma elever hos IES, ökat till 29 procentenheter. Det innebär en skoleffekt på 18 procentenheter. I ämnet svenska är motsvarande skoleffekt för IES 12 procentenheter. I ämnet engelska är den 1 procentenhet (beroende på att hela 95 procent av eleverna hos IES erövrade toppbetyg på provet redan i årkurs 6, då de som regel gått tre år i IES).
I debatten påstås ofta att de goda skolresultaten för Internationella Engelska Skolan skulle bero på den socioekonomiska bakgrunden hos eleverna. Detta sägs trots att IES inte gör något urval av elever, skolorna i stor utsträckning ligger i så kallade ”lågstatusområden” och andelen elever med utländsk bakgrund är högre än genomsnittet i Sverige. De nya beräkningarna av skoleffekt belägger att skolan i sig har en betydande inverkan. Samma elever förbättrar sig mer i Internationella Engelska Skolan än i kommunalt drivna skolor.
”Det står klart från resultaten att den lugna lärmiljö och den arbetsetik vi erbjuder, tillsammans med rekryteringen av kvalificerade lärare från olika länder, ger goda resultat oavsett elevernas sociala bakgrund”, konstaterar Damian Brunker, Head of Academics på Internationella Engelska Skolan.
Detta är bara ett exempel på hur Friskolorna bidrar till att utveckla den svenska skolan, med fokus på kvalitet och resultat. Tänk om Sverige kunde få ett system som värderade skolor utifrån detta perspektiv!