Den 1 november trädde förordningen om en särskilt kvot för nyanlända elever i fristående grundskolor i kraft. Här återger vi förordningen i sin helhet med hjälp av Gudrun Rendling som kommenterar de olika delarna i förordningen.
Den 1 november trädde förordningen om en särskilt kvot för nyanlända elever i fristående grundskolor i kraft. Som huvudregel gäller öppenhetskravet i skollagen, som säger att alla elever som söker till en friskola har rätt att tas emot där. Finns det fler sökande än antal platser i skolan måste ett urval göras med hjälp av sådana kriterier som godkänns av Skolinspektionen. Det vanligaste urvalskriteriet kötid. Det får till följd att en elev som är nyanländ i Sverige inte har möjlighet att ställa sig i kö i tillräckligt god tid för att tas emot i en skola med fler elever än sökande. Det innebär också att flertalet av friskolorna inte bidra i flyktingmottagandet.
Den nya bestämmelsen innebär att en fristående grundskola har möjlighet att sätta av ett antal platser till en särskild kvot, som får fördelas just till nyanlända. Det är frivilligt för en skola att använda sig av kvoten, men väljer skolan att göra det, måste det tydligt anges hur många platser som avsätts till kvoten (högst fem procent av skolans kapacitet) så att urvalet till skolan blir transparent för alla som söker till skolan.
-Möjligheten att använda sig av en sådan kvot innebär alltså att en skola kan ta emot nyanlända elever utan att bryta mot de vanliga köreglerna, säger Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas riksförbund.
Här återger vi förordningen i sin helhet med hjälp av Gudrun Rendling som kommenterar de olika delarna i förordningen.
Tillämpningsområde
1 § Denna förordning gäller vid urval till fristående förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor som har fler sökande än det finns platser för.
Förordningen gäller dock inte sådana fristående skolor som har begränsat sitt mottagande till vissa elever enligt 9 kap. 15 § första stycket andra meningen, 10 kap. 35 § första stycket andra meningen 1–3 eller 11 kap. 34 § första stycket andra meningen 1–3 skollagen (2010:800).
Gudrun Rendling:
– Den första paragrafen säger att förordningen gäller vid urval av elever då en friskola har kö till platserna på skolan. En friskola kan alltså använda sig av kvoten utöver de urvalskriterier som annars gäller – som kötid, syskonförtur eller geografisk närhet – och på så sätt erbjuda nyanlända plats på skolan. Finns det ingen kö till platserna ska skolan förstås vara öppen för alla; nyanlända som övriga elever.
– Här anges också att kvoten för nyanlända inte kan tillämpas på skolor som begränsat sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd, så kallade resursskolor. De skolorna arbetar med en annan typ av särskilt stöd, än vad nyanlända normalt kan behöva i undervisningen.
Särskild kvot
2 § Vid urval till en sådan fristående skola som avses i 1 § första stycket får huvudmannen avsätta ett begränsat antal platser per läsår för vissa elever (särskild kvot) som ges företräde framför de övriga sökande.
I den särskilda kvoten får bara de elever ingå som varit bosatta i landet kortare tid än två år före starten av det aktuella läsåret.
3 § Huvudmannen beslutar hur många platser som ska ingå i den särskilda kvoten. Dessa platser får dock motsvara högst fem procent av det högsta antal elever som huvudmannen har beslutat att den fristående skolan har möjlighet att ge utbildning med bibehållen god kvalitet under det aktuella läsåret.
4 § Om det inte finns plats för alla sökande som ingår i den särskilda kvoten ska ett urval göras bland dessa sökande på samma grunder som i övrigt tillämpas vid urval till skolan.
En elev som har ingått i den särskilda kvoten men inte tagits emot inom den tid som anges i 2 § andra stycket ska få tillgodoräkna sig denna tid vid urval bland sökande som inte ingår i kvoten, om skolan tillämpar anmälningstid som urvalsgrund.
5 § Bestämmelser om urval bland övriga sökande finns i 9 kap. 18 §, 10 kap. 36 § och 11 kap. 35 § skollagen (2010:800).
Gudrun Rendling:
– Här framgår dels tidsramarna för vad som räknas som nyanländ och observera att två år är en gräns som skiljer sig från definitionen av nyanländ i andra sammanhang som är fyra år.
– Dessutom finns här begränsningen av hur många elever som får tas emot med kvoten som urvalsgrund. Tyvärr är förordningen här otydlig om vad de fem procenten ska beräknas på. Formuleringen kan avse det totala antalet elever som går på skolan, men också det antal nya elever som tas emot ett läsår. Skillnaden är stor om man tänker sig en skola med 120 elever och att antalet nya elever varje läsår är 20. I det första fallet skulle en skola kunna ta emot sex nyanlända elever, men i det andra fallet bara en. I det första fallet skulle också ytterligare mottagande av nyanlända vara omöjligt tills någon elev inte längre räknas som nyanländ eller lämnar skolan, medan det i det andra fallet skulle vara möjligt att ta emot ett mindre antal nyanlända varje läsår. Vi kommer behöva invänta praxis för hur det här ska tolkas. Fram till dess rättsläget klarnar är det upp till friskolor att tolka och tillämpa bestämmelserna.
– I det här avsnittet framgår också att om det finns fler nyanlända som söker sig till skolan än det antal platser som kvoten tillåter, så ska skolan göra urvalet inom gruppen nyanlända med samma kriterier som skolan annars tillämpar. Om en nyanländ elev som söker till skolan inte får plats genom kvoten, så får eleven ändå tillgodoräkna sig sin kötid när skolan gör nya urval – dvs kan även stå i den ”vanliga” kön till skolan.
Informations- och anmälningsskyldighet
6 § En huvudman som tillämpar bestämmelserna om särskild kvot i denna förordning ska informera om att ett visst antal platser avsätts till en särskild kvot och om hur många elever som tas emot i den särskilda kvoten under läsåret. Information ska finnas tillgänglig för dem som sedan tidigare står i kö till skolan och för presumtiva sökande.
Huvudmannen ska anmäla till Statens skolinspektion och till den kommun där skolan är belägen att elever tas emot i särskild kvot under läsåret.
Bemyndigande
7 § Statens skolinspektion får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.
Gudrun Rendling:
– Här finns ett informationsansvar från skolan sida. Det är viktigt att det blir tydligt för alla som söker till skolan vilka urvalsregler som finns, så att urvalet blir så transparent som möjligt. Det är angeläget även för de som redan står i kön att veta. Skolan kan till exempel informera om kö och urval på sin hemsida.
– Av förordningen framgår att en anmälan om att skolan kommer att använda kvoten också ska ske till både skolans lägeskommun och Skolinspektionen. Här har skolan en möjlighet att få till stånd en bra dialog med kommunen, så att kommunen kan informera nyanlända elever om skolvalet och vilka friskolor i kommunen som kan bidra till mottagandet och integreringen av nyanlända elever. Det är kommunen som möter de nyanlända eleverna först och det underlättar därför att ha ett gott samarbete för att kunna ta emot eleverna på bästa sätt.
– Skolinspektionen har nu också en blankett på sin hemsida så att friskolan enkelt kan anmäla att den tänker använda sig av kvoten. Du hittar blanketten via den här länken:
Skolinspektionens sida om kvot för nyanlända (nytt fönster)