Det fria skolvalet ökar pressen på skolledningarna att prestera, vilket får betygsinflationen att stiga. Glädjebetygen är oacceptabla och måste motverkas. Det är emellertid inte, som vissa hävdar, ett argument mot friskolor. Det skriver Ulla Hamilton på dagenssamhalle.se den 5 september.
I den senaste betygsstatistiken från Skolverket kan vi konstatera att elevernas meritvärden fortsätter att stiga. Det har pågått under många år, samtidigt som det mesta tyder på att de faktiska kunskaperna hos eleverna sjunker.
Glädjebetyg är ett rättviseproblem och en björntjänst för de elever som inte har täckning för sitt för sitt höga omdöme. Verkligheten kommer i kapp. Det kan såväl gymnasieskolor som högskolor vittna om.
I debatten påstås det inte sällan att betygsinflationen är en anledning att motarbeta friskolor och i stället låta politikerna välja skolor. Betygsinflation är emellertid inte unikt för friskolor, det finns tyvärr inom såväl kommunal som fristående verksamheter. Det visar bland annat den undersökning som Lärarnas Riksförbundgjorde för några år sedan. Resultatet visade till och med att det var vanligare att lärare i kommunala skolor satte glädjebetyg än lärare i friskolor. Såväl Skolverket som Skolinspektionen har konstaterat att problemet existerar oberoende av huvudman.
Att komma till rätta med betygsinflationen är prioriterat i friskolornas kvalitetsarbete. Flera initiativ tas för att med nuvarande system bli bättre i bedömningarna. Kunskapsgymnasiet har börjat samrätta nationella prov i sina olika skolor – och just samrättning är något som Skolinspektionen lyfter fram som en metod för en mer rättvis bedömning. Kunskapsgymnasiet har också inlett ett arbete med att använda Digiexam, ett IT-verktyg för att säkerställa rättssäkerheten vid rättning.
Ett annat exempel är koncernen Academedia vars skolor ingår i ett nätverk för samarbete kring likvärdig bedömning. Academedia har också öppnat vägen för andra att använda Skolinspektionens stickprovsomrättningar av de egna skolornas prov för att utveckla bedömningsarbetet. Skolinspektionen sade först nej till att lämna ut proven, trots att det ju faktiskt handlade om Academedias egen verksamhet. Först efter domstolsprövning fick skolan rätt. Förhoppningsvis kan nu även andra skolor använda stickproven för sin kvalitetsutveckling.
Det är märkligt att Sverige, som ju redan i början av 1990-talet såg möjligheter med IT, ännu inte använder den potential som finns när det gäller de nationella proven. För det är ett grundläggande problem att de nationella proven idag rättas av skolorna själva för hand. Detta är en omodern ordning som är onödigt resurskrävande, tar undervisningstid av lärarna och inte är så rättssäker som den skulle kunna vara. Sverige ligger efter både de nordiska grannländerna och andra länder. De danska proven är till exempel digitala sedan flera år.
Regeringens utredning i frågan har föreslagit en fyraårig försöksverksamhet som inte är klar förrän 2022. Det är orimligt länge för något som borde varit på plats igår. Försöksverksamheten bör i stället kortas avsevärt och gälla för alla skolhuvudmän.
Skolverket har slagit fast att nationella prov har en återhållsam effekt på betygsinflation redan idag. Låt oss nu göra det ännu bättre och skapa ett system där vi stävjar betyginflation utan att blanda in politikerna i elevernas skolval.
Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund