Om kommunen inte delar med sig av informationens till friskolorna om att det finns nyanlända som behöver plats i förskola, grund- eller gymnasieskola så blir det väldigt svårt, för att inte säga näst intill omöjligt, för friskolorna att bidra.
Idag beslutar förhoppningsvis riksdagen om en lag som gör det möjligt för friskolor med kö att få göra undantag från kön för att ta emot nyanlända elever. Friskolornas riksförbund har drivit på för denna förändring och vi är glada över att lagstiftningen nu äntligen kommer på plats, ett år efter det att vi tog initiativet.
Redan nu tar över 60 procent av alla friskolor runt om i landet emot nyanlända elever enligt utredningen ”Plats för nyanlända i fler skolor”. Lärarnas Tidning skriver tex idag om att Kunskapsskolan tagit emot ca 100 nyanlända elever i deras skolor runt om i landet och de förbereder nu mottagande i skolor som har kö. Det handlar om ca 20 av Kunskapsskolans totalt 29 skolor som behöver använda sig av undantaget som den nya lagstiftningen möjliggör. Även AcadeMedia räknar med att alla deras skolor ska kunna ta emot nyanlända elever, och även här är det många som gör det redan idag.
Det finns idag ca 4000 fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är 25 procent av alla förskolor och skolor i landet. Det finns fristående grundskolor i 2 av 3 kommuner. Flyktingmottagandet hanteras av kommunerna. Därför är en viktig aspekt i arbetet med att erbjuda nyanlända elever skolplats vilken inställning som respektive kommun har till friskolorna och vilka rutiner som kommunen har för att hanterar frågan om nyanlända. I Helsingborg bjuder kommunen tex in alla fristående aktörer och involverar dem i arbetet med att ta emot nyanlända. De informerar även föräldrar och elever om det fria skolvalet. Så gör även Botkyrka. Dessvärre finns det många exempel på kommuner som inte alls bjuder in friskolor till arbetet med att hitta bra lösningar för nyanlända barn och elever utan hanterar frågan helt på egen hand.
Det innebär dels att dessa elever och föräldrar inte får information om att det finns ett fritt skolval i Sverige, dels riskerar det att leda till att det blir en dålig lösning för barnet.
Vi har flera exempel där friskolor har hört av sig till kommunen och erbjudit plats och mötts av beskedet att kommunen inte vill samverka med friskolan. Andra exempel visar att kommunen inte ens återkommer när en friskola har sökt kontakt men inte nått fram till rätt ansvarig person.
Kommunernas agerande och inställning till friskolorna är således en nyckelfråga för att friskolorna ska kunna bidra i detta viktiga arbete. Om kommunen inte delar med sig av informationens till friskolorna om att det finns nyanlända som behöver plats i förskola, grund- eller gymnasieskola så blir det väldigt svårt, för att inte säga näst intill omöjligt, för friskolorna att bidra. Eller som Kunskapsskolans informationschef konstaterar i ovanstående artikel ”Vi har också skolor där vi gärna tar emot nyanlända men där kommunen i dagsläget inte har behov eller önskemål att vi ska ta emot elever.” Vart tog elevperspektivet vägen i de kommunerna kan man undra.
Från Friskolornas riksförbunds sida hoppas vi att det kommer att bli ändring på detta, att kommunerna visar på en öppen attityd och lever upp till sin lagstadgade skyldighet att informera om det fria skolvalet. Sverige har inte råd med en ”vi och dom- attityd” på detta område.