26 september 2016

Friskolebloggen

ULLA HAMILTON / VD på Friskolornas riksförbund

Rapportförfattarna menar att effektiviseringspotentialen ligger på runt 10 procent i genomsnitt. Det är otroligt mycket pengar som kunde användas på ett bättre sätt än i en ineffektiv verksamhet.

Idag presenterades en intressant rapport om effektiviseringspotentialen i kommunerna inom grundskolan, gymnasieskolan och äldreomsorgen. ESO Mer än tur i struktur – en ESO-rapport om kommunal effektivitet.  Rapportförfattarna menar att effektiviseringspotentialen ligger på runt 10 procent i genomsnitt. Det är otroligt mycket pengar som kunde användas på ett bättre sätt än i en ineffektiv verksamhet. Enligt rapportförfattarna uppgick de kommunala åtagandena 2014 till totalt 568 miljarder kronor, motsvarande 15 procent av BNP. Utbildning och omsorg svarar för ungefär 80 procent av de totala kommunala kostnaderna. Så åter, 10 procents effektiviseringspotential handlar om många skattekronor.

Detta borde bekymra regeringen att skattepengarna inte används effektivt. Vi vet dessutom att den långsiktiga finansieringen av välfärdsområdena inger oro hos många. Vi blir äldre,antalet barn och elever i skolåldern ökar och vi har ett stort antal nyanlända. Det är bara några exempel på att den demografiska utvecklingen ställer stora krav på välfärdsområden som skola och omsorg.

Denna bild illustrerar kostnadsutvecklingen hittills IMG_0079

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den övre kurvan är kostnader välfärdstjänster, den undre befolkningsutvecklingen sedan 1990. Rapportförfattarna konstaterar att höjda skatter inte är någon lösning på framtida finansieringsproblem eftersom de försvagar drivkrafterna för arbete, utbildning, sparande mm.  Det gör att utmaningen att driva kommunala verksamheterna så effektivt som möjligt är än viktigare.

Intressanta jämförelser mellan likartade kommuner visar att grundskolan skulle kunna spara uppåt 8 miljarder kronor, gymnasieskolan ca 3 miljarder kronor baserat på verksamheternas årskostnad 2014. 11 miljarder kronor bara på skolområdet, lägg därtill 12 miljarder kronor inom äldreomsorgen. Ca 20 miljarder kronor -otroligt mycket pengar. De jämförelser som görs i rapporten är mycket intressanta och förhoppningsvis kan de leda till ökat fokus på effektivitet i kommunerna.

Denna rapport borde också vara mycket intressant för regeringen. En vild tanke – tänk om regeringen kunde ta till sig i stället för att stirra sig blind på välfärdsföretagens verksamheter.

 

Tänk om politikerna hade valt Akelius modell

23 februari 2024

Det är aldrig lugnt i den offentliga debatten när det gäller friskolefrågan, men i samband med att Roger Akelius klev

Vill Åsa Westlund verkligen tvångsförvalta kommunala skolor som fifflar med betyg?

19 februari 2024

Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund skriver i en debattartikel i Expressen den 14 februari att hon anser att skolor som

Skolinspektionen kritiserar Nya Raketskolan i Kiruna

13 februari 2024

Jag skrev nyligen om att det är lite fokus på skolpolitikernas (dvs skolhuvudmännens) ansvar för de kommunala skolorna. Skolinspektionen har

Vems ansvar att elever ej blir behöriga?

07 februari 2024

Igår, tisdag, arrangerade Moderaterna i Göteborg ett intressant lunchseminarium om skolan. Friskolornas riksförbund gör sedan några år tillbaka en sammanställning