Sätt betyg på skolan!

Låt Skolinspektionen sätta betyg på Sveriges skolor. Det föreslår Tobias Krantz – Svenskt Näringsliv och Ulla Hamilton – Friskolornas riksförbund i UNT 24/9.

Som ordförande för Skolkommissionen föreslog Anna Ekström att alla elever och föräldrar ska välja skola. Det är helt rätt väg att gå. Men vårt medskick till den nya ministern är att aktiva skolval förutsätter tydlig information. Lösningen är att Skolinspektionen betygsätter alla skolor.

Bakgrunden är att tusentals elever får aldrig chansen att lyckas i skolan. Deras studiemiljö präglas av låga förväntningar, brist på utmaningar och stökiga klassrum. Här har skolhuvudmannen misslyckas i sitt kvalitetsarbete.

I en ny rapport har docent Henrik Jordahl granskat hur de tre största friskoleföretagen och tre kommuner av jämförbar storlek jobbar med att förbättra sin kvalitet. Han konstaterar att kommuner ligger långt efter friskolorna. De stora skolföretagen arbetar mer systematiskt och välorganiserat med uppföljning, analys och åtgärder.

När kvalitetsarbetet brister får det stora konsekvenser för eleverna. Eleverna får inte det stöd de behöver, studiemiljön är otrygg och det saknas utmaningar. Något som kommunpolitikerna accepterar och lärare och skolledare tvingas leva med.

Rapporten visar att ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete, där utbildningsresultat följs upp och brister åtgärdas, är långt mycket viktigare än klasstorlek och ägandeform. Vi måste därför studera hur man i andra länder försöker komma tillrätta med dessa problem.

För ett tiotal år sedan slutade den engelska skolinspektionen (Ofsted) att presentera sina granskningar i långa textmassor. I stället får skolorna betyg, från 1 (Outstanding) till 4 (Inadequate).

Skolor med sämre betyg blir oftare granskade. På Ofsteds webplats går det snabbt att få information om skolornas betyg, utbildningsresultat, ordningssituation och föräldrarnas nöjdhet.

Om en skola år efter år får det lägsta betyget tar staten över ansvaret. Och systemet verkar fungera. En studie visar att granskningarna har fått effekt på såväl kunskapsresultat som elevernas sökmönster.

Ett liknande system skulle kunna införas även i vårt land. Skolinspektionen skulle kunna förvandla sina granskningsrapporter till ett slags betyg på Sveriges skolor och huvudmän. Betygen ska baseras på skolornas och huvudmännens utbildningsresultat, ordningssituation och systematiska kvalitetsarbete.

Först och främst skulle detta förenkla för elever och föräldrar att välja en bra skola, men också, givetvis, att undvika en dålig. På sikt tror vi också att mer tillgänglig information om skolors kvalitet bidrar till att höja nivån överlag.

Det sporrar såväl den kommunala skolorganisationen som skolledarna att förbättra sitt kvalitetstänk och ta tag i problem som uppstår.

Självklart måste skolor vars låga resultat uppstår på grund av faktorer som de själva inte kan kontrollera – till exempel många elever från socialt utsatta hem – få stöd och hjälp. Men vissa elever ska inte behöva acceptera låg skolkvalitet bara för att de kommer från ett visst bostadsområde.

Svensk skola står inför stora utmaningar. Vi hoppas att vår nya gymnasie- och kunskapslyftsminister omedelbart tar initiativ för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet.

Tobias Krantz

Chef Utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Ulla Hamilton

VD för Friskolornas riksförbund