Samtidigt som dessa brister får fortgå så ägnar sig regeringen åt att slösa skattemedel på en utredning om vinsttak för att komma åt de friskolor de som faktiskt är goda exempel på hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska skötas.
Svenskt Näringsliv arrangerade idag ett intressant seminarium på temat ”Hur förbättrar vi Sveriges skolor?”. Henrik Jordahl, forskare vid IFL (Institutet för Näringslivsforskning)har skrivit rapporten ”En effektivare skola ger mer kunskap”. Den är mycket intressant och bygger på intervjuer och studier av hur tre kommunala huvudmän och tre friskolehuvudmän jobbar med ett systematiskt kvalitetsarbete. Han konstaterar att även om studien bara omfattar sex aktörer så finns det ett tydligt mönster. Kommunernas systematiska kvalitetsarbete är eftersatt i jämförelse med friskolehuvudmännens systematiska kvalitetsarbete. AcadeMedia, Internationella Engelska Skolan och Kunskapsskolan jobbar, om än på lite olika sätt, systematiskt och organiserat efter kvalitetshjulets principer uppföljning, analys och åtgärder. Undervisningen står tydligt i fokus hos dessa huvudmän medan den enligt Jordahl hämmas av att andra politiska mål, vid sidan av kunskapsmålen, sätts upp i kommuner. De kommunala skolorna är kort sagt mer politiserade i och med att många kommuner sätter upp övergripande politiska mål som också ska efterlevas av skolan. Han tog som ett exempel ”att antalet föräldrar som skjutsar sina barn till skolan ska minska” och menar att när skolan får detta mål, vid sidan av kunskapsmålen, så splittrar det naturligtvis fokus i arbetet. Friskolorna fokuserar tydligt på skolfrågor med tyngdpunkt på vad lagen föreskriver. Det visar sig ju också i Skolinspektionens rapporter där de stora friskolehuvudmännen får bättre omdömen än tex de största kommunerna i landet.
En intressant kommentar som Jordahl hade på seminariet var att kommunerna ofta brister i det systematiska arbetet. Förbättringsåtgärder bygger inte på resultatuppföljning och resultatanalys i tillräcklig utsträckning. Även detta har uppmärksammats av Skolinspektionen i deras rapporter om huvudmännens kvalitetsarbete.
Den svenska skoldebatten handlar idag om fel saker. Det är sorgligt att så mycket skattemedel och andra resurser läggs ner på frågor om huvudmannaskap och ekonomi i friskolorna när vi har ett stort behov av att fokusera på resultatförbättringar och en effektiv skola. Jordahls rapport är ett välkommet inslag i den riktigt viktiga skoldebatten. För forskning visar att de verksamheter som har ett systematiskt kvalitetsarbete också har ett bättre elevresultat. Det påverkar kort sagt elevernas kunskaper och prestationer på ett positivt sätt. Samtidigt vittnade representanter från Skolinspektionen om att det finns mycket övrigt att önska när det gäller det systematiska arbetet runt om i landets skolor. De ser stora brister, inte minst i kommunerna, vid sina granskningar. Trots att det är tydliga mål för den svenska skolan så klarar många inte detta arbete, vilket han också konstaterat i en debattartikel. Samtidigt som dessa brister får fortgå så ägnar sig regeringen åt att slösa skattemedel på en utredning om vinsttak för att komma åt de friskolor de som faktiskt är goda exempel på hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska skötas.