Den 1 juli trädde ett antal nya lagar och förordningar i kraft. Vi har bland annat fått nya regler om tilläggsbelopp, grundskolan och grundsärskolan har fått obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 och ytterligare undervisningstid i matematik. Vi informerar även om några ändringar som redan tidigare under våren trädde i kraft.
Förtydligande regler om tilläggsbelopp
Skollagens bestämmelser om bidrag till fristående förskolor och skolor i form av tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever har ändrats. Genom ändringarna i skollagens bestämmelser om tilläggsbelopp för olika skolformer förtydligas att tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. I skolförordningen och gymnasieförordningen anges att tilläggsbelopp kan lämnas för sådana extraordinära stödåtgärder som ett barn eller en elev har behov av i undervisningen. Vi har tidigare skrivit om det här.
Länkar till ändringarna skollagen och förordningarna:
Skolförordningen (nytt fönster)
Gymnasieförordningen (nytt fönster)
Försöksverksamhet med tidsbegränsad anställning av lärare utan legitimation under viss kompletterande utbildning
En lärare utan legitimation kan med vissa undantag anställas i skolväsendet för högst ett år i sänder. Men då det råder brist på legitimerade lärare med behörighet att undervisa i vissa ämnen genomförs en försöksverksamhet med tidsbegränsad anställning vilket resulterat i ytterligare ett undantag från skollagens bestämmelser om legitimations- och behörighetskravet för att undervisa som lärare. För att en skola ska kunna anställa personen i två år ska personen ha ämneskunskaper som motsvarar det som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen. Personen ska också, samtidigt som anställningen, genomföra en kompletterande pedagogisk utbildning som syftar till att personen ska få en behörighetsgivande lärarexamen. Om det finns särskilda skäl får skolan förlänga anställningstiden till tre år. Anställningen är en tidsbegränsad anställning enligt 2 kap. 21 § p.2 skollagen och ändringen tar alltså sikte på ämnen där det råder brist på behöriga lärare. Vilka ämnen det handlar om framgår i föreskrifter från Skolverket.
Länk till skollagen (nytt fönster)
Ytterligare undervisningstid i matematik i grundskolan och motsvarande skolformer
Undervisningstiden i matematik har utökas med 105 timmar och timplanen har reviderats. 105 timmar motsvarar en timme mer matematik i veckan i tre årskurser och tanken är att den ökade undervisningen ska ske främst på mellanstadiet. Den nya timplanen gäller från och med höstterminen. Enligt regeringen ska förändringen ske successivt. Ändringen gäller för både grundskolan och grundsärskolan (utom träningsskolan) och gäller för elever som börjar årskurs 4 hösten 2016. Den totala undervisningstiden i matematik blir därmed minst 1 125 timmar.
Genom de statliga anslagen till kommunerna ges ersättning och sammanlagt ska kommunerna ersättas med 245 miljoner kronor i år och 490 miljoner kronor permanent från och med nästa år. Som friskola bör man stämma av hur kommunerna budgeterar för detta och hur det i så fall det också ingår i beräkningsunderlaget för elevpengen.
Länk till regeringens proposition (Pdf, nytt fönster)
Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan och grundsärskolan
I skollagen har införts ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (Skolverket) att meddela föreskrifter om skyldighet att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan och grundsärskolan. Bedömningsstöd kan vara till exempel kartläggnings- och diagnosmaterial, enskilda uppgifter med tillhörande bedömningsanvisningar och diskussionsmaterial. I skolförordningen införs bestämmelser om skyldighet att använda bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 grundskolan och grundsärskolan.
Läs mer om detta på Skolverkets hemsida (nytt fönster)
Regeringens proposition 2014/15:137 Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1 (Pdf, nytt fönster)
Fjärrundervisning och entreprenad – nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål
Genom ändringar i skollagen, som trädde i kraft 1 augusti, får modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål överlämnas på entreprenad inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Även uppgifter som avser fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål ska få överlämnas på entreprenad till en annan skolhuvudman. Huvudmannen ska ha gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisationen innan uppgifterna överlämnas till entreprenad.
Skollagens definition av entreprenad ändras. Entreprenad ska innebära att en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman med bibehållet huvudmannaskap sluter avtal med någon annan än kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen. Dessutom görs ett undantag från den så kallade lokaliseringsprincipen i kommunallagen (1991:900). Ändringen innebär att kommuner och landsting får utföra uppgifter inom skolväsendet på entreprenad åt en annan huvudman inom skolväsendet, även om angelägenheten inte har anknytning till kommunens eller landstingets område eller medlemmar.
Länk till skollagen (nytt fönster)
Länk till regeringens proposition 2015/16:173 (nytt fönster)
Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen
En ny förordning har trätt i kraft om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå samt förordningen om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.
För att få fler ämneslärare och lektorer i skolan har regeringen inlett en femårig satsning på en ny särskild kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer med examen på forskarnivå. Utbildningen kompletterar studentens ämneskunskaper med en utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning. Minst ett undervisningsämne som ingår i examen ska vara ett ämne där det råder brist på sökande till ämneslärarutbildningen. Utbildningen är på heltid under tolv månader. Ett skattepliktigt utbildningsbidrag till utbildningsdeltagarna om 25 000 kronor per månad införs. Lagändringarna innebär bland annat även att den som deltar i utbildningen kommer att kunna ha rätt till handikappersättning om den studerande behöver fortlöpande hjälp för att kunna studera och att en etableringsplan upphöra att gälla när en nyanländ påbörjar utbildningen varvid rätten till etableringsersättning upphör.
Bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer samlas i en ny lag och förordning
Redan i april trädde en ny lag om erkännande av yrkeskvalifikationer och en ny förordningen om erkännande av yrkeskvalifikationer. I den nya lagen samlas yrkesutövares rättigheter när det gäller erkännande av yrkeskvalifikationer och tillfällig yrkesutövning i Sverige. Lagen gäller för dem som har förvärvat sina yrkeskvalifikationer eller fått dem erkända i ett annat EES-land eller i Schweiz och som vill utöva ett reglerat yrke i Sverige. Med yrkeskvalifikationer avses bland annat examensbevis, utbildningsbevis, andra behörighetsbevis eller yrkeserfarenhet enligt lagkrav. Lagen ersätter ett antal författningar som tidigare har genomfört det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Den nya lagen genomför också vissa ändringar i direktivet. Lagen kompletteras av en ny förordning med bestämmelser om handläggning av ärenden om erkännande av yrkeskvalifikationer och uppgifter för så kallade behöriga myndigheter.
Länk till regeringens proposition 2015/16:44 (Pdf, nytt fönster)
Länkar till den nya lagen SFS 2016:145 och förordningen SFS 2016:157 (öppnas i nya fönster).
Statsbidrag för förstärkning av personal inom elevhälsan och för specialpedagogiska insatser
För att förstärka och utveckla elevhälsan samt öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i skolan har det införts ett nytt statsbidrag genom en ny förordning som trädde i kraft den 1 juni 2016. Skolverket får enligt förordningen lämna statsbidrag för kostnader för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bidrag får lämnas för kostnader för personalförstärkning inom elevhälsan som avser skolläkare, skolsköterska, skolkurator eller skolpsykolog. Bidrag får även lämnas för kostnader för personalförstärkning när det gäller specialpedagogiska insatser som avser speciallärare eller lärare med specialpedagogisk kompetens. Även för fortbildning av lärare och förskollärare när det gäller specialpedagogiska insatser inom förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan får bidrag lämnas. Slutligen också för fortbildning av lärare eller förskollärare som syftar till att de ska avlägga en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen.
Länk till förordningen (nytt fönster)