83 procent av alla elever går i kommunala skolor. Det var inte någon som en enda gång under dagen gjorde detta enkla påpekande.
SNS har idag och imorgon en stor konferens på temat ”Utmaningar för en skola i världsklass”. Till denna konferens har Jonas
Vlachos, Jan-Eric Gustafsson och Sverker Sörling skrivit en rapport med rubriken ”Policyideer för svensk skola” Delar av denna presenterades idag, resten kommer imorgon. Budskapet i rapporten känns igen från de senaste 10 årens debatt om skolan.
Forskarna driver linjen att likvärdigheten i skolan har försämrats – och att det är skolvalets och friskolereformens fel. De skyller också resultatfallet i den svenska skolan på skolvalet och friskolereformen. Det är intressanta slutsatser eftersom de inte är förenliga med den mycket omfattande forskning som IFAU har gjort när det gäller just dessa två områden. IFAU har konstaterat att resultatfallet i den svenska skolan började innan friskolereformen och de har också konstaterat att familjebakgrundens betydelse har inte påverkats av friskolereformen. SNS-rapportens författare menade att IFAU har fel i dessa sina slutsatser. Eftersom forskare från IFAU var på plats vid seminariet för att kommentera SNS-rapporten så fick vi åhörare ta del av en mycket intressant ”sågning” av SNS-rapportförfattarnas slutsatser.
IFAU konstaterade också att kvalitetsskillnaderna mellan skolor har varit konstanta över tid, detta är egentligen inget nytt fenomen, men man kan se att resultatskillnaderna mellan skolorna (som de kallat skolsegregation) har ökat. Det är dock svårt att visa ett causalt samband på vad som är orsaken till detta.
Diskussionen visade också tydligt att det saknas belägg för SNS-rapportförfattarnas kritik av IFAUs studier och dess slutsatser att resultatfallen började innan friskolereformen och att likvärdigheten har försämrats. Pikant nog hänvisade SNS-forskarna till den rapport som Skolverket tagit bort från sin hemsida och ”pudlat” om när Svenskt Näringsliv kom med rapporten om Likvärdigheten i den svenska skolan.
Anders Björklund, professor från Stockholms universitet, som också kritiserade SNS-rapportens slutsatser att friskolereformen orsakat en försämrad likvärdighet, konstaterade till och med att det är ”häpnadsväckande att familjebakgrundens roll varit så stabil över tid.” Han var också kritisk mot att begreppet likvärdighet används på ett sätt som gör att det kan tolkas på olika sätt.
Dagen var intressant. Den visar att det finns tydliga politiska ambitioner att från vissa håll försöka skjuta sönder den forskning som gjorts och som visar att det inte finns belägg för att hävda att friskolereformen är grunden till resultatfall och ökad segregation i den svenska skolan.
Det är verkligen hög tid att denna debatt läggs åt sidan och att all kraft läggs på att vända resultatutvecklingen i den svenska skolan. Då handlar det om att jobba med bra ledarskap, höga förväntningar på alla elever, att titta på goda exempel, att jobba med metodisk uppföljning av skolresultat, mätning av progression och att se till att dåliga skolor inte kan få fortsätta år ut och år in utan att någon reagerar.
83 procent av alla elever går i kommunala skolor. Det var inte någon som en enda gång under dagen gjorde detta enkla påpekande.
/