Fristående skolor som tar emot nyanlända elever har i första hand rätt till den vanliga elevpengen – grundbeloppet. Dessutom ger nyanlända elever rätt till extra resurser på samma sätt som kommunen ersätter kommunala skolor, t ex extra bidrag för studiehandledning på modersmålet, tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och andra ersättningar. På det sättet råder lika villkor för eleverna oavsett skolhuvudman. Den tolkningen gör förbundets jurister.
Sedan 1 januari 2016 finns en definition i 3 kap. 12a § skollagen av vad som avses med en nyanländ elev:
Med nyanländ avses i denna lag den som
- har varit bosatt utomlands,
- nu är bosatt i landet, och
- har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminensstart det kalenderår då han eller hon fyller sju år.
En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.
En nyanländ elev kan i dagsläget tas emot i en fristående skola på samma villkor som alla elever, dvs utifrån öppenhetskravet. Finns däremot fler sökande än vad skolan har plats för, gäller de urvalskriterier som Skolinspektionen godkänt, t ex kö och syskonförtur. En utredning har lagt förslag om att fristående skolor ska kunna ta emot nyanlända elever genom en särskild kvot, där ett visst antal nyanlända elever skulle kunna få gå före kön, men förslaget är ännu inte beslutat om i riksdagen. Därför får än så länge inga undantag enligt en särskild kvot ske. Har skolan däremot inte kö, går det utmärkt att ta emot nyanlända elever.
Det finns inga specifika regler i skollagen som beskriver ersättningen till just nyanlända elever. Däremot finns de pengbestämmelser som gäller för alla elever, dvs det grundbelopp som utgör den ”vanliga” elevpengen samt i förekommande fall också tilläggsbelopp för elever med extraordinära stödbehov.
Enligt skollagen ska grundbeloppet/elevpengen beräknas på samma grunder som kommunen fördelar resurser till sin egen verksamhet. Grundbeloppet ska alltså beräknas på samma kostnader som kommunen har för sin egen motsvarande verksamhet.
Därtill finns förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Den beskriver vilka statliga bidrag en kommun kan söka för asylsökande barn och elever. (Observera att en nyanländ elev dock inte alltid är detsamma som en asylsökande elev, t ex vid anhöriginvandring).
I förordningstexten anges att en kommun kan söka bidrag enligt förordningen för olika delar där kommunen ansvarar för det asylsökande barnet. Det handlar om boende osv, och skolgången. Enbart kommuner kan söka bidrag enligt förordningen, det är inte möjligt för en fristående verksamhet att söka bidrag. Efter kommunens ansökan kan det ta förhållandevis lång tid innan kommunen får del av bidraget. Vi har hört uppgifter om drygt ett års eftersläpning på utbetalda bidrag.
I förordningens 5 och 6 §§ står det också angivet att bidrag ska betalas ut även i det fall en fristående förskola eller skola har tagit emot ett sådant barn. I sådant fall ska det belopp som betalas till kommunen utgöra det bidrag som kommunen ska lämna till den fristående förskolan eller skolan.
Den här texten i förordningen ställer till beräkningen av det bidrag som den fristående förskolan eller skolan har rätt till. Den leder till en annorlunda hantering av elevpengen än vad som normalt gäller enligt skollagen. Enligt skollagen ska pengen beräknas på lika villkor och en elev i en fristående verksamhet ska få lika stora resurser som en elev i kommunal. I förordningen anges i stället ett schablonbelopp per skolform. För 2015 var schablonbeloppet för en grundskoleelev 63 800 kr för ett läsår. Om enbart detta schablonbelopp betalas ut skulle det vara ett mycket lågt belopp och ofta betydligt lägre än själva elevpengen i kommunen. För 2016 har schablonbeloppet höjts till 97 800 kr för en grundskoleelev. I det här läget kan bidraget alltså vara högre än elevpengen i kommunen. Ett nytt schablonbelopp fastställs år från år och kan alltså både höjas och sänkas.
Utifrån frågor vi fått från medlemmar har vi resonerat på detta sätt kring ersättningen.
Enligt gällande rättsprinciper finns en så kallad författningshierarki. Lag går före förordning när det handlar vilka bestämmelser som ska gälla i första hand. Förordningar kan finnas för att förtydliga befintlig lagstiftning, men tar inte över den. Enligt vår mening står det alltså klart att fristående skolor som tar emot nyanlända elever, i första hand har rätt till den vanliga elevpeng som varje kommun fattat beslut om en gång per år, grundbeloppet. Kommunen ska omedelbart fatta beslut om att utbetala elevpengen så snart en nyanländ elev tagits emot i friskolan. Därtill berättigar också den nyanlände eleven till ersättning enligt sådana extra resurser som kommunen ersätter kommunala skolor med, t ex extra bidrag för studiehandledning på modersmålet, tilläggsbelopp för modersmålsundervisning och andra ersättningar. På det sättet råder lika villkor för eleverna oavsett skolhuvudman.
Vi kan däremot inte ge ett entydigt och klart besked om vad som händer med det bidrag som kommunen kan söka enligt förordningen. Rimligtvis borde kommunen ersätta mellanskillnaden till den fristående skolan, om hittills utbetald elevpeng understiger bidraget. Men det kan också vara svårt att bevaka exakt när kommunen får bidraget utbetalt till sig. Här rekommenderar vi våra medlemmar att ta upp en diskussion med kommunen om hur man bör förhålla sig till förordningen och om ersättning ska betalas ut även enligt den.