Det är märkligt hur svårt det är för oss i Sverige att nyttja teknikens möjligheter. Redan regeringen Bildt satte i början av 1990-talet till en IT-kommission vars uppgift var att bla titta på hur IT-teknikens möjligheter kan användas i undervisningen.
Utredningen om Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2016:12) har lämnat ett delbetänkande som vi har svarat på idag. Den innehåller bra förslag som
-att skolhuvudmän ska få beställa och utföra fjärrundervisning i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet av och för varandra.
Detta är ett välkommet steg åt rätt håll då dagens lagstiftning inte ger någon möjlighet för fristående skolhuvudmän att låta kommuner utföra entreprenadtjänst i modersmålsundervisning. Men det är uppenbart att varken kommuner eller fristående huvudmän varit medvetna om denna lagstiftningen eftersom det är den absolut vanligaste entreprenadformen inom skolväsendet idag. En lagändring innebär således att rådande tillstånd blir lagligt…..
Men det går alldeles för långsamt fram när det gäller möjligheterna till fjärrundervisning och entreprenad i övrigt. Vi menar att även svenska som andraspråk ska tillåtas att fjärrundervisas genom entreprenad mellan huvudmän. Utredaren vill inte ta det steget och menar att det inte skulle lösa några problem. Vi menar att möjligheter till fjärrundervisning kan innebära samordningsvinster för skolor som har ett mindre antal elever som ska undervisas i svenska som andraspråk och därmed ge dessa bättre möjligheter till undervisning av behöriga lärare. Det är idag en oerhört stor brist på lärare i svenska som andraspråk samtidigt som andelen nyanlända elever i behov av sådan undervisning ökar markant.
Det är märkligt hur svårt det är för oss i Sverige att nyttja teknikens möjligheter. Redan regeringen Bildt satte i början av 1990-talet till en IT-kommission vars uppgift var att bla titta på hur IT-teknikens möjligheter kan användas i undervisningen. Idag har vi en väl utbyggd IT-infrastruktur och teknikens möjligheter är oerhört mycket bättre än vad den var för 20 år sedan men dessvärre ligger inte Sverige i framkant på detta område. Tvärtom – vi är frånsprungna av många länder.
Ett flertal utredningar har under åren behandlat frågan om distans- eller fjärrundervisning. Men det har lett till små möjligheter att verkligen kunna utpröva en sådan undervisningsform. Den försöksverksamhet med fjärrundervisning som finns idag ger bara möjligheter inom en och samma huvudman. Det utesluter flertalet små fristående huvudmän samt också små kommuner – just de skolhuvudmän som kan ha bäst nytta av att få använda sig av fjärrundervisning. Vi får tyvärr gå utomlands för att hitta forskning och studier på hur sådan undervisning fallit ut.
Under senare år har dessutom frågan om möjliga entreprenadlösningar försämrats för framförallt fristående skolor. Det som tidigare var möjligt, att undervisning i vissa praktisk-estetiska ämnen liksom moderna språk kunnat köpas av kommuner och andra fristående huvudmän, upphörde i och med den nya skollagens ikraftträdande 2011.
I dagens läge är det många fristående huvudmän, och även kommuner, som vill kunna samverka för ökade valmöjligheter för eleverna och för att kunna ge ökad kvalitet i undervisningen i ämnen där det råder stor brist på behöriga lärare. De vill kunna anlita andra aktörer för fjärrundervisning. Behovet finns hos små skolhuvudmän som verkar i miljöer där bristen på behöriga lärare är stor, t.ex. glesbygd. Då är skolan inte hjälpt av att fjärrundervisning tillåts inom huvudmannens ramar. Det är därför också av vikt att fjärrundervisning i olika ämnen också tillåts som entreprenad
Fjärrundervisning används i stor utsträckning i andra länder och tekniken har också gått framåt och innebär därmed betydligt bättre möjligheter till interaktivitet mellan elever och lärare än tidigare. Fjärrundervisning innebär idag inte undervisning i föreläsningsform, utan med goda möjligheter till individualiserad undervisning som väl motsvarar de krav som ställs på undervisningen enligt läroplanerna. Det är beklagligt att det råder en så försiktig attityd till fjärrundervisning, som också betänkandet ger uttryck för. Det är hög tid att ta nya, större kliv för att nyttja teknikens möjligheter.
Sverige står inför en allt mer utbredd lärarbrist samtidigt som det tillkommer en stor andel elever i grundskolan, både genom inflyttning till landet och ökande barnkullar. Vi behöver verkligen fler möjligheter till god undervisning. Både närundervisning och fjärrundervisning på entreprenad är sådana möjligheter där samordningsvinster kan ske och där elever ges ökade möjligheter till undervisning av behöriga lärare.
/